Svensk Vattenkraft 1
Verksamhetsutövare tvingas att själva utreda unda
ntag – några saker att tänka på Vattenmyndigheterna är skyldiga att utreda om undantag är tillämpbart för en vattenförekomst då klassningen är lägre än god ekologisk status eller potential. Myndigheterna har så här långt inte presenterat någon utredning som följer antingen CIS eller HaVs vägledning, dvs inte följt direktivet. För verksamhetsutövare som är missnöjda med den beslutade normen återstår nu bara att övertyga markoch miljödomstolen att inhämta ett yttrande från vattenmyndigheten enligt 22 kap 13 § MB genom att ta fram ett nytt underlag som visar på att en översyn är nödvändig. Verksamhetsutövare behöver därmed själva utreda om undantag är tillämpbart. Här följer vad som behöver ingå i en sådan utredning. Ett förslag till undantag innebär en avvikelse från normen god ekologisk status alternativt potential. En sådan avvikelse ska rapporteras till EU-kommissionen som granskar att de nationella myndigheterna har följt de uppställda kraven vad gäller rapportering. Därför är det viktigt att följa regelverket då en utredning genomförs. I nedanstående figur redovisas stegvis lite förenklat hur man bör gå tillväga. Steg 3: Genomförande av en samhällsekonomisk kostnads-nyttoanalys som beskrivs nedan. Steg 4: Bedömning om det finns ett annat sätt som kan ersätta den existerande vattenkraftproduktionen som inte är orimligt kostsam och som är väsentligt bättre för miljön. Om det finns ett sådant alternativ kan inte heller då undantag godkännas. Alla dessa steg behöver gås igenom i en utredning. Om utredningen visar på att kostnaderna är orimliga ska vattenmyndigheten besluta om mindre stränga krav. Genomförande av en samhällsekonomisk kostnads- nyttoanalys a. Avgränsning av det geografiska området. En åtgärd har oftast en nytta som sträcker sig utanför den aktuella vattenförekomsten som är föremål för en utredning. Dessa vattenförekomster bör även inkluderas i utredningen och därmed den samhällsekonomiska analysen. Länsstyrelserna har i VISS (Länsstyrelsernas vatteninformationssystem) för respektive åtgärd angett såväl åtgärdsplats som effektplats. Effektplatsen är de vattenförekomster som även drar nytta av den aktuella åtgärden. I nedanstående figur visas ett exempel från Rickleån där åtgärder i tre sammanhängande vattenförekomster (naturfåra nedströms Älglund, Bygdesiljum-Älglund, Bygdeträsk-Bygdsiljum – inom den röda ringen) medför en nytta för 23 st uppströms liggande vattenförekomster (turkost färgade). Steg 1: Om Natura 2000 områden förekommer i området för den aktuella vattenförekomsten behöver konsekvenserna av länsstyrelsens bevarandeplaner mm analyseras. Bevarandeplanen kan innebära att undantag inte går att tillämpa. Steg 2: Om det är absolut omöjligt att genomföra åtgärderna kan undantag bli aktuellt. Det kan t ex gälla om objektet är ett skyddsobjekt eller om någon anläggning är högt säkerhetsklassad samt av kulturmiljöskäl. Oftast är det möjligt att genomföra åtgärder men kostnaderna kan bli väldigt höga. SVENSK VATTENKRAFT #3 2022 19