Svensk Vattenkraft 1
Marknadsanalys En tuff vinter att vänta Utbudet h
inner inte ikapp den större efterfrågan och fortsätter pressa upp bränslepriserna. Med en försämrad hydrologi uppe i Norden så kommer både våra omedelbara spotpriser och terminspriser att stiga. Hösten ser inte ut att bjuda på så värst ruskigt väder i närtid vilket stödjer prisuppgången för framförallt frontkvartalet. Elpriset i närtid Sommaren och inledningen av hösten har varit torrare än normalt. Under årets tredje kvartal har nederbörden som fallit blivit omkring 4 TWh lägre än vad som är norm för perioden. En försämring av den hydrologiska balansen har därför varit att vänta. Senaste utfall är för vecka 35 och kom in på -17 TWh. Vi är mitt inne i september som kan vara en väldigt volatil månad vad gäller regnmängder. År 2021 tenderar september att bli en torrare månad än vi fick föregående år. Ju närmare vi kommer mot vintern desto större del av nederbörd faller också som snö. Det gör att vattenmagasinen inte fylls på lika mycket av den nederbörd som kommer, utan den ligger markbunden fram till nästa år. Framförallt gäller det våra nordliga områden där medeltemperaturen snabbt sjunker ner mot nollan. Systempriset stiger vecka för vecka och har de tre senaste veckorna kommit in på 71, 78 och senast 86 euro per MWh. En stor del av den starka prisbilden kan hänföras till att Norges tre södra elområden har lyfts i pris. NordLink som kopplar Norge mot Tyskland har medfört exportmöjligheter om maximalt 1 444 MW i båda riktningar vilket man kunnat utnyttja väl. De norska elområdena NO1, NO2 och NO5 hade medelpris på över en krona per kWh den senaste veckan. Bränslepriserna och utsläppsrätterna är på rekordhöga nivåer vilka drar upp de tyska priserna. Ju närmare de nordiska priserna kommer Tyskland desto högre kommer systempriset in på. Det som håller emot är att de nordliga elområdena i Skandinavien fortfarande är klart under system. Trots hanterbara 24 SVENSK VATTENKRAFT #3 2022 vattenmängder så är det en överproduktion norröver vilket ihop med överföringsbegränsningar söderut skapat flaskhalsar. Med båda Ringhalsreaktorerna i drift har Svenska Kraftnät kunnat släppa en del på de överföringsbegränsningar som varit i nord-sydlig riktning. Överföringskapaciteten från SE2>SE3 ökar till 5200 MW och SE3>SE4 ökar till 3800 MW när vi går in i andra halvan av september. Det är en ökning med knappt 1000 MW i respektive snitt, men fortsatt klart lägre än den maximala kapaciteten. Stigande systempriser har minskat prisdifferensen mellan system och SE4, dock fortsatt stor skillnad då SE4 kom in 18 euro högre än systempriset för augusti vilket sannolikt hade varit mer om inte Sydvästlänken tagits i drift i slutet av juli. Sveriges norra elområden (SE1-SE2) inkom 8 euro lägre än systempriset för augusti. Trots att de kommit upp i pris, så har differensen mot systempriset ökat den senaste tiden. De norra produktionsrika elområdena med sina överföringsbegränsningar söderut har inte kunnat tillgodogöra sig den tätare kopplingen mot kontinentens priser. Terminspriset Med de allt högre spotpriserna så kommer terminspriserna upp rejält i fronten. Frontmånaden har inte handlats på de här höga nivåerna sedan januari 2011, och då var den hydrologiska balansen -39 TWh. Det har även tryckt upp de nästkommande två kvartalen Q4-21 och Q1-22 som båda handlas kring 90 euro per MWh. Tjurrusningen som präglat bränslepriserna det senaste året fortsätter i oförminskad takt. Världen öppnar upp och med det ett uppsving för världsekonomin efter pandemin vilket fått efterfrågan att stiga kraftigt. Utbudet har inte kunnat mätta den stigande efterfrågan vilket tryckt upp prisbilden. En viss lättnad kan skönjas i de europeiska gaspriserna i och med Nord Stream 2 som nu blivit färdigbyggd, dock väntar en period för tester och dubbla certifieringsprocesser i Tyskland innan den nya gasledningen kan tagas i bruk. Från Ryssland kommuniceras att ledningen kommer i drift 2021, medan andra menar att vi kan få vänta in i 2022 innan den första leveransen sker. Med ett större sug efter gas och kolkraft så stiger efterfrågan på utsläppsrätterna. Dessa når nya högstanivåer med jämna mellanrum och handlas på över 60 euro per ton. Den stigande marginalkostnaden för både kol- och gaskraft återspeglas alltmer i de nordiska terminspriserna då vår koppling mot kontinenten har vuxit sig starkare med kabeln mellan Norge och Tyskland. I början av oktober förväntas den nya kabeln North Sea Link tas i kommersiell drift efter lyckade tester under sommaren. Vissa modeller gör gällande att systempriset kan lyftas med ca 5 euro vilket än så länge prisas in främst i frontkontrakten. Efter Q1-22 har vi fortsatt en stor differens mot Q2-22, drygt 35 euro även om priset här har lyfts efter framflyttandet av Olkiluoto 3 till juni. Kontrakten längre ut på 2022 har större nedsida då ett kraftigt väderomslag kan hinna ske. Med mycket vindkraft på väg in i systemet kan vi under en blåsig och regnig period spara på vattnet i magasinen vilket skulle kunna återställa det hydrologiska underskottet fortare än tidigare. Det får marknaden att inte trycka upp priserna i lika hög grad längre ut. Trots att vi kopplats mot kontinenten i närtid så kan det skifta fort då vi i Norden är så starkt påverkade av hydrologin. Den alltmer rörliga prisbilden är här för att stanna. Observera: Analysen är skriven den 15 september 2021 och baserad på då tillgängliga fakta. Johan Sigvardsson och Gustav Olsson.