Svensk Vattenkraft 1
energi till löphjulet har det sprutat fritt ut i
luften och strömmat ut ur nischen och ner i forsen. Den vertikala turbinaxeln har fört upp kraften till bjälklaget ovanför turbinen och där fördelats till olika maskiner. Flödet genom turbinen – och således effektuttaget – har styrts med det vridbara ledhjulet. Detta har reglerats manuellt uppe från golvet ovanför turbinen. Ledhjulet har en kort kuggkrans och med ett fast monterat kugghjul i turbinnischen har kransen kunnat vridas åt ena eller andra hållet, från stängt till fullt öppet pådrag. Kugghjulet har varit monterat på en axel upp till manöverplatsen varifrån regleringen skett med en ratt. För att turbinen ska fungera måste löphjulet med axeln vara styrt i både sid- och höjdled. Det får således inte skava mot det tätt intill liggande ledhjulet när det roterar och det måste vara fixerat i höjdled. Detta har man löst genom att anordna ett kombinerat radial- och axiallager monterat under hjulet. Lagret som är utfört som ett s k dubblager är halvsfäriskt med en lagerskål, troligtvis av gjutjärn, fastsatt på hjulet/axeln. Skålen har roterat på en halvsfärisk lagerkropp av trä som är fast monterad på turbinhusets lock. Den viktiga lagersmörjningen har skett med vatten! Vattensmorda trälager av lämpligt trä, t ex ek men allra helst av det tropiska träslaget pockenholz var mycket vanliga i turbinteknikens barndom. Än idag förekommer pockenholzlager i mindre turbiner. Överst, turbinhuset och ledhjulet med lagerkroppen av trä överst. Underst, löphjulets/axelns lagerskål med skåra och hål så att vatten för smörjning ska kunna komma in i lagerläget. Foto BS 2022 Turbinens huvudsakliga utformning. Uppmätning BS 2022 Tillvaratagna turbindelar När turbinen 2019 lyftes ut från sin plats i nischen togs även så mycket tillhörande material som möjligt till vara. Förutom själva turbinen och dess lagerhus har således en mängd järnföremål tagits om hand. Dessutom har delar av den så gott som helt förmultnade trycksumpen av trä sparats. En genomgång har gjorts av det hopsamlade materialet. Av järnföremålen kunde några identifieras, andra inte. Fragmenten av den lådformade sumpen talade däremot sitt tydliga språk med plankstumpar och rester av hörnförband och dragstänger avsedda att hålla ihop konstruktionen. Sumpens dimensioner kunde dock inte fastställas med ledning av fragmenten. Turbinaxeln kunde till följd av sin längd inte bärgas utan står kvar inne i nischen. Tillvaratagna större järnföremål i turbinnischen. Foto BS 2022 Förslag till vård av turbin och turbindelar För att kunna bevaras för framtiden är de tillvaratagna delarna till turbinen i olika behov av vård. Gjutjärnsdelarna har endast ytrost medan så gott som allt smide har mer eller mindre allvarliga gravrostskador. 8 SVENSK VATTENKRAFT #3 2022