Svensk Vattenkraft 1
vattenkraften som även stöttas av batteri för kor
tvariga belastningstoppar. Sedan kopplas solkraft och prioriterade verksamheter in: 1. IT-Center-Stadshuset och Räddningstjänsten, 2. Kyrkskolan som uppsamlingsplats, 3. Församlingsgården, 4. Äldreboende, 5. Fjärrvärme, 6. Reningsverk och 7. Apotek, tankställe, mataffär m.m. Man planerar att koppla in ytterligare kraftverk söderöver när dessa blivit avlastade. Dessa belastas sedan efter liknande mönster (min anmärkning). Kraven på max avvikelse i spänning och frekvens behöver anpassas till ö-driftsförhållanden. Kjell-Arne Ottosson (KD): Vi bör lära av Ludvikaprojektet som förefaller robust. I ett nödläge får elförsörjningen prioriteras framför fiskvägar. Magnus Ek (C): Med nuvarande omprövning blir vi av med mycket vattenkraft. Ludvikaprojektet är högintressant. Vad är denna säkerhet värd? Isak From (S): Det är klart att det kommer att krävas anpassningar till de olika lokala förutsättningarna. Det kommer att krävas investeringar för att göra potentialen för elberedskap klar för drift. Kommunerna har ett stort ansvar för elberedskap och behöver dra nytta av alla kraftslag. Leif Pettersson Kommunstyrelsens ordf. Ludvika (tjänstledig från Hitachi): Underströk värdet med den nya elberedskapen i Ludvika kommun. Man har 35 dammar vars reglering man kan optimera digitalt. Lowina Landström Divisionschef System, Svenska Kraftnät: Instämde med föregående talare. Hon har hela Sverige att ansvara för. Hon ser en rad möjligheter, att med ö-drift förbättra förhållandena för Sveriges folk i kristid. Hon kan även tänka sig att ge stöd till kraftverk som är mindre än 10 MW som nu tolkats som en lägsta storlek. En kartläggning av ö-driftsförmågor pågår och ska redovisas för MSB den 30 augusti. SKR och MSB berörs. Johan Bladh vattenkraftsansvarig Energiföretagen: Det är viktigt att sätta mål för kapaciteten, t.ex. tre veckors uthållighet vintertid. Utrustningen måste finnas och hanteringen måste övas. Öar typ Ludvika kan sedan kopplas ihop med stamnätet efterhand som detta återupprättas. Vattenkraften är det enda uthålliga kraftslaget. Fiskvägar påverkar inte elberedskapsförmågan. Men risken är att ekonomin försämras med fiskvägar så att vissa kraftverk läggs ner. Arena Energi Magnus Olofsson: I Sydsverige, där vattenflödena avtar på sommaren, kan solkraft komplettera, om den har batterisupport nattetid. Rune Olofsson SVAF: Om vi river ut småskalig vattenkraft förlorar vi dess möjlighet till elberedskap. Länsstyrelserna ägnar inte elberedskap tillräckligt intresse. En deltagare har 26 kW solkraft och 60 kWh bilbatteri. Han räknar med att försörja sin villa under april-september, om han kan utnyttja batteriet när solen inte skiner. Webbsändning: https://vimeo.com/728085726 Nedladdning: https://1drv.ms/u/s!Agf0Pkrn LTNFffWWC3nSJCIRxoU?e=AZnnyW ✽ Second Opinion kallade sitt seminarium Elsystemkrisen – Hur mår vårt elsystem? Sven-Olof Karlsson är författare till boken med samma namn. Henrik Svensson, VD för Karlshamnsverket, Carl Berglöf, Energiföretagen och Maja Lundbäck ENTSO-E är medförfattare. Boken delades ut till besökarna. Bokens baksida visar ett diagram över hur elöverföringen mellan elområdena i Sverige succesivt har minskat, särskilt mellan SE 3 och SE 4. Maja: Sverige hade ett bra elsystem före avregleringen. Därefter har ingen utveckling skett. Systemet har istället gått bakåt med nedlagd planerbar kapacitet som följd. Henrik: Arbetet med att åter rusta upp nu när behovet stiger, är för saktfärdigt. Normalläget blir värre och värre. Carl: I norr börjar man få problem med inlåst effekt, när det blåser på de nyuppförda vindkraftverken. Svk jobbar intensivt med att bättra på ledningskapaciteten söderut. Maja: är med och jobbar med lagarna som reglerar tillståndsprocesserna. Maja vill liksom de flesta, korta ner tiden för prövning. Det finns EU-regler, men Sverige ligger efter att tillämpa regelmöjligheterna inom detta område. Carl: Det sker knappast några investeringar alls i planeringsbar elproduktion. Det kommer därmed att vara elbrist lång tid framöver. Kortsiktigt kan kraftvärmeverken öka elproduktionen och SvK kan jobba med mothandel. ✽ Eon:s seminarium Kapacitet för hela Sverige med moderator Maria Thorsén Kashayar Farmanbar Energi och digitaliseringsminister (S): Kommuner och enskilda har fått allt mera rättigheter att motarbeta etableringar, typ vindkraft. Han vill korta tillståndsprocessen och begränsa rätten för kommunalt veto, att bara gälla i första steget, så att inte veto kan stoppa en process som pågått i flera år. Det finns tillståndsansökningar för 350 TWh havsbaserad vindkraft. Det politiska mantrat är 1. Korta tillståndstiderna 2. Kompetensförsörjning 3. Acceptans för nya ledningar och kraftverk. Lowina Landström Divisionschef System, Svenska kraftnät: Svk bygger nät för full kraft. Situationen är svår. Lina Bertling Tjernberg professor elkraftnät KTH och årets kraftkvinna 2021: Politiken har lagt sig i vilka energislag vi ska ha, vilket har hämmat utvecklingen. Det räcker med att kräva fossilfritt och låta forskare och industri sköta resten. Per Tryding vice VD och policychef Sydsvenska industri och Handelskammaren: Sverige (södra) kan inte locka utländska investerare p.g.a. elpriset. Fortsatt höga SVENSK VATTENKRAFT #3 2022 27