Stenkoll 1
ARTSKYDDSFÖRORDNINGEN ur kommer det sig att en sv
amp, ett par fåglar och fjärilar samt groddjur kan få så stor betydelse vid en miljöprövning? Svaret står att finna i EU:s s.k. naturvårdsdirektiv, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (”Fågeldirektivet”) och Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (”Art- och habitatdirektivet”). Bestämmelserna reglerar skydd avseende vissa specifikt utpekade växt- och djurarter och samtliga vilda fåglar. Naturvårdsdirektiven är minimidirektiv, vilket innebär att medlemsstaterna är fria att anta nationella bestämmelser som är strängare och mer långtgående än direktiven. De båda direktiven har implementerats i Artskyddsförordningen (2007:845). Enligt Artskyddsförordningens 4 § är det förbjudet att: - avsiktligt fånga eller döda arter av vilda djur, - avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, - avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, samt - skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Detta gäller oavsett om det sker avsiktligt eller oavsiktligt. Vad gäller fåglar så har de ett särskilt generellt skydd som gäller för alla vilda fåglar och inte enbart för vissa utpekade arter. Överträdelser av förbuden är straffsanktionerade och kan leda till böter eller upp till fyra års fängelse. Reglerna om artskydd är således inget man ska ta lättvindigt på. Bestämmelserna i Artskyddsförordningen blir aktuella om man planerar att vidta en åtgärd inom ett mark- eller vattenområde och det aktuella området inhyser en eller flera skyddade arter. Om så är fallet måste man göra en bedömning av om den planerade åtgärden träffas av något förbud i Artskyddsför18 ordningen. Om åtgärden är förbjuden så kan man ansöka om dispens, enligt 14 § Artskyddsförordningen, från förbudet. Ofta sker ett dispensförfarande inom ramen för en tillståndsansökan för en ansökt verksamhet. Enligt svensk praxis har man kunnat undgå att hamna i ett dispensförfarande genom att frivilligt åta sig att vidta skyddsåtgärder för att på så sätt minska risken för att aktuell art, växt eller fågel störs och därmed undgått att hamna i förbudsbestämmelserna. Domstolarna har på så sett ansett att artskyddsförbudet inte aktualiseras eftersom man genom skyddsåtgärderna inte träffas av förbudet i 4 § Artskyddsförordningen. "Enligt svensk praxis har man kunnat undgå att hamna i ett dispensförfarande genom att vidta skyddsåtgärder." Elisabeth Werner Den 4 mars 2021 meddelade EU-domstolen ett förhandsavgörande i de förenade målen C-473/19 och C-474/19, de s.k. ”Skydda skogen”-målen, vari EU-domstolen ifrågasätter svensk tillämpning av artskyddsbestämmelserna. Avgörandet har väckt många frågor om framtida tillämpning av bestämmelserna. Nedan kommer vi att kort redogöra för hur bestämmelserna om artskydd har implementerats i svensk rätt, hur svensk praxis har sett ut, redovisa EU-domstolens uttalanden i Skydda skogenmålen samt ge en bild av hur svensk tillämpning av artskyddet kan komma att se ut framgent. IMPLEMENTERINGEN AV NATURVÅRDSDIREKTIVEN I SVENSK RÄTT: Närmare om fågeldirektivet En minskning i antal av vilda fågelarter utgör hot mot bevarandet av den naturliga miljön, och innebär i förlängningen att den biologiska jämvikten hotas. Detta är ett skäl till att Fågeldirektivet antogs. Varje medlemsstat har genom Fågeldirektivet ålagts att införa nödvändiga åtgärder för att införa ett generellt system för skydd av samtliga fågelarter som omfattas av direktivet. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157