Stenkoll 1
harmoniserad produktstandard refererar till provn
ingsmetoden. – Problemet är att arbetet med att ta "Det har tagit alldeles för lång tid och det gäller inte bara ballast, utan byggprodukter generellt." Peter Martinsson fram provningsmetoder för farliga ämnen har gått långsamt. Det har således saknats provningsmetoder att referera till i produktstandarderna. Det ska tilläggas att provningsmetoderna för farliga ämnen är horisontella, de gäller för flera produktfamiljer och inte bara ballast, säger Peter Martinsson. Klas Hermelin, Trafikverket, är ordförande i SIS TK/187 och ansvarar för hur Trafikverkets kravställning ser ut för obundna överbyggnadslager i verkets upphandlingar. Han suckar när Stenkoll frågar hur det går med arbetet att revidera byggproduktförordningen och de harmoniserande standarderna. – Det går mycket långsamt. Man kan säga att det gått i stå. Det känns lite uppgivet. TK 187 har möten tre gånger per år. "Som beställare vill jag ha en kvalitetssäkring av de produkter vi köper. Och att produkterna ska vara CE-märkta." Klas Hermelin Kommittén företräder Sverige i standardiseringsarbetet. En gång per år träffas ledamöterna i den europeiska kommittén, CEN/TC 154. Det verkliga arbetet bedrivs under året i olika arbetsgrupper. Hela det senaste året har det varit i form av digitala möten, på grund av coronapandemin. Klas Hermelin konstaterar att man varit överens om nya ballaststandarder på kommitténivå i Europa. Men de har inte accepterats av EU-kommissionen. Skälet är mer juridiskt och handelspolitiskt än tekniskt. Det handlar mer om frågor om handelshinder och olika syn på miljöfrågorna. – Arbetet har känts lite uppgivet. Men kommittéarbetet ska ändå drivas en bit till. En omröstning om nya standarder kan komma under våren, för att sedan skickas ut på remiss. Blir man överens kan det bli aktuellt att skicka vidare förslaget till STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157 EU-kommissionen för godkännande. – Byggproduktförordningen som kommissionen arbetar med att revidera går alltmer in på miljö- och klimatfrågor. Men en ny förordning lär ligga flera år fram i tiden. Fyra ballaststandarder ska enligt förslaget slås ihop till en gemensam standard. Det skiljer inte mycket mellan dem rent innehållsmässigt idag, enligt Klas Hermelin. Men hur det går med införandet hänger på EU-kommissionens godkännande. Hur fungerar systemet med byggproduktförordning och standarder? Ingen lätt fråga att besvara, enligt Klas Hermelin. – Grundkonceptet är bra. Det är ett sätt att genom beskrivandet av produkter öka rörligheten över gränserna. Man får ett gemensamt bedömningssystem. Bristerna är att det kan vara trögt och tungrott att genomföra förändringar. Systemet är konservativt. Tendensen är att man vill behålla det man har, alla är inte öppna för förbättringar i en ny generation av standarder. Det är viktigt att involvera alla länder, men det är så många så det finns en inneboende tröghet bara därigenom. Mindre dokumentation än vad som krävs idag vore bra. Men nästa generation standarder ser vi inte i år, enligt Klas Hermelin. Möjligen nästa, men han tror snarare på 2023 – tidigast. Klas Hermelin är också beställare av vägar och broar i sitt arbete på Trafikverket. – Som beställare vill jag ha en kvalitetssäkring av de produkter vi köper. Och att produkterna ska vara CE-märkta. Vi styrs av lagen om offentlig upphandling, inte byggproduktförordningen när vi ställer krav. Vi är inga producenter av ballastmaterial och är inte indragna i CPR-processen. CPR har inga krav på köpare. Ska man ställa tekniska krav på produkter finns det en lista på vilka standarder som ska åberopas och där står europastandarderna högst upp. Ballastbranschen var bland de första som hade harmoniserade standarder, de trädde i kraft redan 2004. – Det har tagit några år för producenterna att förstå lagstiftningen och vilka krav vi som beställare har. Rent allmänt ser det bra ut, även om det finns undantag. 29