Stenkoll 1
ARTSKYDDSFÖRORDNINGEN nu kritiserats av EU-domsto
len genom ett förhandsavgörande i Skydda skogen-målen, vilket redogörs för nedan. SKYDDA SKOGEN-MÅLEN EU-domstolens förhandsavgörande Föreningen Skydda skogen begärde med anledning av verksamhetsutövarens anmälan om slutavverkning av skog att länsstyrelsen skulle agera. Länsstyrelsen beslutade att avverkningsanmälan inte aktualiserade förbuden i 4 § Artskyddsförordningen. Dispensprövning ansågs således inte nödvändig, förutsatt att man beaktade Skogsstyrelsens vägledning om försiktighetsåtgärder. Föreningen Skydda skogen överklagade länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. Mark- och miljödomstolen begärde förhandsavgörande från EU-domstolen. I begäran framställdes vissa tolkningsfrågor. Något förenklat kan tolkningsfrågorna som EUdomstolen hade att pröva beskrivas enligt följande. Den första frågan berörde vilka fågelarter som skyddas enligt Fågeldirektivet, samtliga eller enbart de som är förtecknade i särskild bilaga till direktivet? EU-domstolen klargjorde att samtliga fågelarter, även de som inte är förtecknade i bilagan till Fågeldirektivet, ska omfattas av förbudsbestämmelserna. Den frågan, som får anses vara kärnan i avgörandet, tog sikte på den svenska praxis som utvecklats avseende fridlysningsbestämmelsernas tillämpning. Frågan löd om det verkligen är korrekt att man i svensk praxis, om handlingen bedöms som avsiktlig, även direkt tar ställning till om artens bevarandestatus riskerar att påverkas negativt av handlingen för att förbudsbestämmelsen ska aktualiseras? Frågan var även huruvida det spelade någon roll om den berörda arten uppnått gynnsam bevarandestatus. EU-domstolen förtydligade att Art- och habitatdirektivet till sitt syfte även omfattar att skyddet för de arter som uppnått gynnsam bevarandestatus upprätthålls, eftersom syftet med direktivet bl.a. är att biologisk mångfald bibehålls och inte enbart uppnås. Arterna som är upptagna i bilaga 4 a till direktivet ska skyddas mot varje försämring. Vidare klargjorde EU-domstolen att svensk praxis var oförenlig med direktivet, eftersom förbuds-bestämmel20 sens tillämpning inte är avhängig risken att artens bevarandestatus påverkas negativt. Förbudet gäller även om en art har en gynnsam bevarandestatus. Vid bedömningen om en dispens kan meddelas eller ej blir bevarandestatusen en faktor att ta hänsyn till. I denna del hänvisade EUdomstolen till definitionen av begreppet ”en arts bevarandestatus” i Art- och habitatdirektivet som uttryckligen hänvisar till ”mängden hos [artens] population” och inte till den specifika situationen för en individ eller ett exemplar av en art, vilket innebär att bevarandestatusen bestäms och utvärderas bland annat med hänsyn till berörda arters populationer. "EU-domstolen lyfter i avgörandet hur de anser att Sverige tillämpat lag-stiftningen felaktigt." Christian Härdgård EU-domstolen lyfter i avgörandet hur de anser att Sverige tillämpat lagstiftningen felaktigt. Den praxis som utvecklats i Sverige innebär ett kringgående av den prövning som är föreskriven i undantagsbestämmelsen. Ett sådant förfarande medför att undantagsbestämmelsen berövas sin ändamålsenliga verkan, och att tillämpningen inte heller är förenlig med försiktighetsprincipen. EU-domstolen uttalade sig även om frågan i vilken man önskade ett förtydligande angående kontinuerlig ekologisk funktion i den berörda artens livsmiljö. EU-domstolen anförde som svar att det inte spelar någon roll att försiktighetsåtgärder sätts in, förbudets tillämplighet är inte avhängig att artens bevarandestatus försämras, utan förbudet gäller alltjämt ändå. Påverkas den kontinuerliga ekologiska funktionen av den planerade åtgärden så ska en dispens inte meddelas. Generaladvokatens förslag till avgörande Inför att EU-domstolen avgör ett mål kan en generaladvokat avge ett opartiskt och självständigt yttrande om bedömd utgång i målet. Sådant yttrande inhämtas inte i alla mål. I Skydda skogen-målen lämnade generaladvokaten ett yttrande. Generaladvokaten konstaterade att EU-domstolens syn hittills på artskyddet har fått en tolkning som kan kräva mycket långtgående begränsningar av mänsklig verksamhet. Generaladvokatens utgångspunkt i den rättsliga STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157