Stenkoll 1
TEMA: PRODUKTSTANDARDER ”Fusk är ovanligt” Funger
ar systemet idag? Gör företagen det de ska enligt det europeiska regelverket? För att undvika osund konkurrens är medlemsländerna skyldiga att utföra marknadskontroller. I Sverige är det Boverket som är ansvarig myndighet för att kontrollera byggprodukter. TEXT: Hans Lundgren S yftet med byggproduktförordningen och standarderna som harmoniseras efter den är att skapa fri rörlighet för produkterna inom EU. Spelplanen ska vara densamma i alla länder. – Det innebär att det inte finns några tulltjänstemän som kontrollerar produkterna. Det blir kontrollmyndigheternas uppgift, förklarar Sara Elfving, byggproduktexpert på Boverket. Boverkets marknadskontroll har tillsyn över det som säljs, det vill säga märkningen av byggprodukter. Byggnadsnämnderna i respektive kommun har tillsyn över det som används, det vill säga byggherrarna. Boverket bedriver både proaktiv och reaktiv marknadskontroll av byggprodukter. Den proaktiva kontrollen innebär att man under ett år går igenom en handfull produktområden i förebyggande syfte, enligt en offentlig marknadskontrollplan. – I de kontrollerna besöker vi ett antal För ballastprodukter gjorde Boverket en sådan granskning 2014, branschen var bland de första som granskades. Efter att ha besökt 17 aktörer gav Boverket branschen ett gott betyg. Man hade tagit till sig information om byggproduktförordningen (CPR) och förstått systemet med prestandadeklaration och CE-märkning. Ingen ny kontroll av just ballastprodukter är aktuell för tillfället. Det innebär inte att Boverket släppt branschen, enligt Sara Elfving. Men Boverket har mycket att kontrollera; det finns ungefär 450 harmoniserade standarder för byggprodukter, som exempelvis asfalt, brandvarnare, cement, fönster och kaminer. Ett heterogent område. Med reaktiv marknadskontroll menas "När vi kontrollerar en bransch proaktivt brukar anmälningarna öka." Sara Elfving 32 att Boverket utför marknadskontroll till följd av en anmälan eller ett tips. Ett reaktivt ärende kan handla om allt från att en produkt har bristande dokumentation till att den kan vara direkt farlig. – Ett företag kan anonymt anmäla när man misstänker att andra till exempel vunnit en upphandling utan att deras produkter varit CE-märkta, säger Sara Elfving. En anmälan kommer vanligen från någon som anser sig missgynnad vid en upphandling. Ett typärende för ballastbanschen som kommer in till Boverket är att ett företag företag och informerar om marknadskontrollen. Vi försöker få geografisk täckning och kartlägga både små och stora företag. Upptäcker vi fel påpekar vi det och ger företaget tid att åtgärda dessa. Ofta räcker det med att göra korrigeringar på frivillig basis. De flesta försöker göra rätt. skriver att en konkurrent vann upphandlingen och företaget anser sig ha blivit förfördelat, eftersom kommunen valde konkurrenten. Ofta handlar sådana anmälningar om rena missförstånd, enligt Sara Elfving. – Det behöver inte vara någon som gjort fel. Det är sällan medvetet fusk, utan beror snarare på okunskap eller på att man misstolkat reglerna. Man tar chansen att anmäla och tror inte att den som vann har haft koll på regelverket. Anmälarna ifrågasätter ofta fel saker. Det kan exempelvis röra sig om att den aktuella produkten inte behövde vara CE-märkt. En anmälan till Boverket är offentlig, men man behöver inte ange sitt riktiga namn vid anmälan: ”Kalle Anka” går bra. När en anmälan kommit in till Boverket kontaktas den som blivit anmäld för att ha gjort fel. Samtliga ärenden avslutas med ett beslut. Innehållet i beslutet varierar beroende på om aktören har rättat de brister som påpekats eller om aktören åläggs sanktioner. Boverket rapporterar inte till anmälarna vilket resultat man kom fram till. – Vi är inte tillsynsmyndighet över kommunerna som gör upphandlingarna. Den som vill ifrågasätta en specifik upphandling kan även i många fall överklaga till kommunen. Det Boverket gör är att ta kontakt med den aktör som vann upphandlingen: kan ni förklara situationen? Vi begär svar inom ett par veckor, bedömer svaret när det kommit in och i de allra flesta fall har aktören gjort rätt. Vad händer den som inte gör rätt? Boverket kan utfärda förelägganden med viten om en produkt inte har CE-märkts eller saknar prestandadeklaration. Boverket STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157