Stenkoll 1
TAXONOMIN ducenterna att inte investera mer i vat
ten- och kärnkraft – det skulle försämra vår konkurrenskraft och försvåra och fördyra klimatomställningen. nytta borde därmed stimulera den minskning av fossila utsläpp som uppstår när skogens produkter ersätter fossilbaserade. Det här är ett område där det finns en uppenbar risk att regelverket landar fel. Att taxonomin missgynnar användningen av biodrivmedel är oroande, anser Marcus Morfeldt. – Biodrivmedel kan spela en viktig roll i omställningen mot ett klimatneutralt samhälle. Det är en nyckel för att Sverige på ett effektivt sätt ska klara av att fasa ut användningen av fossila bränslen inom transportsektorn. Även skogsråvaran behövs för att vi ska klara den gröna omställningen. Ett regelverk som syftar till att skapa klimat"Ett regelverk som syftar till att skapa klimatnytta borde stimulera den minskning av fossila utsläpp som uppstår när skogens produkter ersätter fossilbaserade." Marcus Morfeldt ? TAXONOMIN Taxonomiförordningen är ett uppslagsverk på över 600 sidor som klassificerar olika ekonomiska aktiviteter efter hur väl de kan bidra till att minska de europeiska ländernas klimatutsläpp. Taxonomin bygger på EU:s sex miljömål. Till en början gäller den bara för målen om utsläppsminskningar och klimatanpassning. Men övriga mål kommer att inkluderas: vattenskydd, cirkularitet, minskade föroreningar och biodiversitet. Det ska ske 2023. Det räcker inte med låga utsläpp för att EU ska tycka att en aktivitet är miljömässigt hållbar. Den får heller inte krocka 44 med andra miljömål. Ett exempel är den svenska vattenkraften, som inte klassats som hållbar. Visserligen klarar den utsläppsmålen, men vattenkraften kan samtidigt utgöra en risk för vattenlivet och därmed den biologiska mångfalden. Det gäller i sådana fall att bygga olika skyddsåtgärder som inte skadar fisket, för att uppfylla kravet i taxonomin. Sverige har kritiserat förslaget om att bland annat biobränsle och lokala elnät inte klassas som hållbara och arbetar för att få med det i det slutgiltiga förslaget. Andra länder lobbar för andra områden. Det gäller naturgasen, eller fossilgasen, som man vill klassa som hållbara alternativ. Något som riskerar urvattna taxonomin, enligt svenska politiker. Det är alltså upplagt för strid utifrån olika nationella intressen, när det slutgiltiga förslaget presenteras. Taxonomin omfattar i ett första skede elva branscher som tillsammans står för cirka 95 procent av de globala utsläppen. Här finns bland annat bygg- och anläggning med. Förordningen gäller för alla börsnoterade bolag med över 500 anställda. De ska redovisa sin andel gröna intäkter i årsredovisningen för 2022. Men företag kan också beröras indirekt om investerare ställer krav på att det ska analyseras hur företaget omfattas av taxonomin. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 157 Hur ser du på möjligheterna att få gehör för de svenska kraven? – Den övergripande bilden är att senaste versionen av förslaget trots allt hade rört sig i rätt riktning sedan det som publicerades i slutet av förra året. Det visar att Svenskt Näringslivs och många andras påverkansinsatser haft betydelse. Det gäller bland annat de delar som kopplar till vår energiförsörjning och som därmed är centrala för vår förmåga att klara klimatomställningen och värna vår konkurrenskraft. Trots detta återstår en rad utmaningar och problem kopplade till det aktuella förslaget, såväl av övergripande natur som mer specifikt kopplade till tekniska kriterier, menar Marcus Morfeldt. Det slutgiltiga förslaget publicerades den 21 april. Efter det har Europaparlamentet och Rådet en tidsfrist om fyra månader under vilken man har möjlighet att antingen ge grönt eller rött ljus till förslaget. Det finns ingen möjlighet att lägga några tilläggs- eller ändringsförslag.