Advokaten 1
Fokus Barnets bästa » Krig och svält drabbar både
barn och vuxna, även om de ofta slår hårdast mot barn. Men vissa former av förföljelse och hot riktas mot barn just för att de är barn. Det kan handla om risken att tvingas ut i tjänst som barnsoldat eller att utsättas för könsstympning. Fenomenet kallas barnspecifika asylskäl. På senare år har röster höjts, från bland andra Rädda barnen och Barnombudsmannen, om att barnspecifika asylskäl borde nämnas speciellt som en skyddsgrund i utlänningslagen. Lena Isaksson betonar att en viktig uppgift för henne som biträde är just att lyfta fram barnens egna skäl. Men det är inte alltid lätt att företräda hela familjen. Dels kan det vara praktiskt svårt att få fram de relevanta uppgifterna från alla medlemmar i en familj med åtta barn. Dels händer det att barn och föräldrar inte har samma kunskap eller ens samma intressen. – Ibland kan man upptäcka att mamman och pappan har motstridiga intressen. Mamman kanske inte kan berätta för sin man att hon har utsatts för sexualiserat våld, men barnen vet om det. Mörka familjehemligheter som kan ha betydelse kommer inte fram eftersom barnen inte vågar berätta, säger Lena Isaksson, som tycker att man ibland borde överväga att ge flyktingbarn som kommer med sina familjer egna ombud. anaLys aV KonseKVenser När Rädda barnen 2008 publicerade sin tredje kartläggning av hur Migrationsverket och migrationsdomstolarna behandlar barns asylskäl visade det sig att barnen ganska ofta hade egna asylskäl. I mer än hälften av fallen kom det fram barnspecifika skäl och former av förföljelse. Däremot ansågs de inte räcka för att ge flyktingstatus. Migrationsverket och domstolarna fokuserades i stället på bedömningar av ömmande omständigheter, föräldrarnas asylberättelser och allmänna överväganden om situationen i länderna de flytt från. Det är i första hand Migrationsverket som ska utreda vilka skäl som finns för asyl eller uppehållstillstånd. Verket arbetar också på olika sätt för att barns asylskäl ska komma fram, berättar Barbro Bolinder, verksamhetsexpert inom asylprövning vid Migrationsverket. – Vi arbetar just nu med att få genomslag för en metod för barnkonsekvensanalys inför beslut med ledning av den modell som BO lagt fram, upplyser hon. Verket ser också över kapitlet om barn i den interna handledningen Utlänningshandboken. Barbro Bolinder berättar också att asylsökande barn alltid ska tillfrågas om sina egna asylskäl, antingen tillsammans med föräldrarna eller ensamma. Bilden av att barnens asylskäl inte riktigt räk30 Vissa former av förföljelse och hot riktas mot barn just för att de är barn. nas delas av advokat Marianne Andersson i Göteborg, som arbetat många år med asylrätt. Hon försöker alltid tala med sina barnklienter utan att föräldrarna är närvarande, just för att få en så fullständig bild av deras situation som möjligt. Lena Isaksson och Marianne Andersson tycker båda att det är en svår uppgift att företräda barn. – Det är bland det svåraste som finns. I synnerhet som det är en så formaliserad situation där de kommer till advokatkontoret och ska prata med mig som kommer neddykande från himlen, säger Marianne Andersson. Att anlita utomstående experter kan vara en hjälp för de offentliga biträdena i kontakten med barnen. – Jag skulle önska att man hade barnpsykiaAdvokaten Nr 3 • 2010