Nya lösningar ger mer kapacitet INNOVATION Nu tes
tar Svenska kraftnät två nya innovativa lösningar för att hantera kapacitetsbristen: högtemperaturlina och dynamisk ledningskapacitet. Kapacitetsutmaningarna ställer hårda prov på Svenska kraftnät. Eftersom det tar 10–12 år att bygga nya ledningar testar verket nu nya innovativa lösningar för att öka nätkapaciteten. Ett sätt är att utnyttja de befintliga ledningarna mer effektivt genom att använda nya mätinstrument. På sträckan Enköping till Sollentuna har man hängt upp fyra mätinstrument, sju kilo tunga, i ledningen. Instrumentet mäter temperatur och ledningens avstånd ner till marken, vilket ger information om hur mycket av ledningen kapacitet som är tillgänglig i realtid. Bredare skala – Vi har koll på temperaturen i våra ledningar redan idag, men inte på lokala detaljer. Om vi får en kritisk situation under vinterperioden kommer vi att ha bättre information och kan undvika onödiga motåtgärder, säger projektledaren Conny Nikolaisen på Svenska kraftnät. Pilotprojektet drogs igång hösten 2018, och faller det väl ut är det ett system som i så fall kan införas i bredare skala. Högre ström i ledningen Den andra lösningen som ska undersökas är högtemperaturlinor. Dessa ledningar klarar betydligt högre ström än vanliga ledningar genom att de har en styvare kärna som inte expanderar lika mycket vid höga temperaturer. Men det finns också nackdelar: de är dyrare och ger högre förluster. En del nya studier har dock indikerat att de negativa effekterna inte är så omfattande. Därför ska Svenska kraftnät genomföra en pilotinstallation på en drygt tre mil lång sträcka norr om Uppsala, mellan Untra och Valbo. Nu genomförs en upphandling av projektet och enligt plan kommer ledningen att vara på plats till 2021. Då ska Västerås kunna ta ut ytterligare 100 MW från stamnätet och efter ytterligare förstärkningar kommer också Uppsala att kunna ta ut 100 MW extra från och med 2023. FOTO: THOMAS R LEMO / SVENSKA KRAFT NÄT Twh 20 000 Effektansökningar 15 000 tillståndsprocesser. Behoven måste prövas, men det borde gå att korta ned tiden. Det här projektet startade vi 2017, vi räknar med byggstart 2023/24 och sedan tar det två, tre år att bygga. Den stora medieuppmärksamheten av nätkapaciteten har fått svenskarna att bli medvetna om elledningarnas betydelse på ett nytt sätt, vilket Martin Görnebrand är positiv till: – Jag tycker det är bra att frågan kommer upp bordet och att fler blir medvetna. Det underlättar för oss i förlängningen när vi ska ut och presentera utbyggnadsplanerna. 10 000 5000 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Effektbehoven som skickades till Svenska kraftnät sköt upp i höjden 2018. Cirka 40 procent av de ansökningar som fått bifall sedan 2013 har dock inte genomförts. Nr 3 2019 Tidningen ENERGI 17