globalt GÄ S TKRÖNIKA Vinnarläge för svensk fjärr
kyla Kyl, luftkonditionerings och värmepumpssektorn förbrukar idag 17 procent av världens elförbrukning. En del av lösningen för att minska denna elförbrukning heter fjärrkyla. Här har Sverige en pole position att gå från ord till handling. Fjärrkylan har många fördelar – den ger 75 procent energieffektivare leveranser och har ett köldmediumläckage som är en åttondel jämfört med fristående enheter. Sverige är världsledande på installerad fjärrkyla och besitter gedigen erfarenhet av såväl teknik som marknadsmöjligheter. Detta ska vi givetvis ta vara på. Kylsektorns globala marknad förväntas växa till cirka 400 miljarder dollar till 2024. En sådan marknad kan betyda investeringsmöjligheter för svenskt näringsliv. En viktig injektion till en utbyggd kylmarknad kom in på den internationella arenan den 1 januari 2019. Då trädde Kigalitillägget till Montreal protokollet (om ämnen som bryter ned ozonskiktet) i kraft. Det globala åtagandet kommer att minska produktionen och konsumtionen av fluor kolväten (HFC) med mer än 80 procent till 2050, vilket förväntas undvika den globala uppvärmningen med upp till 0,5°C till 2100. Lyckas vi samtidigt att fånga energieffektiviseringsvinster förknippat med HFC nedfasningen och verifiera prestationen finns det ytterligare klimat fördelar att hämta. Jag kallar det en ”0,5°C + 0,5°C”möjlighet som även bidrar till tre Agenda 2030 – mål: god hälsa och välbefinnande; ansvarig konsumtion och produktion; samt klimataktion. FOTO: FIFA utbyggnader, i Helsingfors och Köpenhamn är utvecklingstakten hög, och även Oslo står inför en kraftfull utbyggnad. Andra europeiska städer med tillväxt för fjärrkyla är Paris, Amsterdam, Wien och Barcelona. Utanför Europa växer fjärrkylan stort i Mellanöstern, till exempel i Qatar där fotbollsVM 2022 är en viktig drivkraft för utbyggnad, liksom i Indien, Kina, Japan, norra Afrika och Latin och Nordamerika. ANN-SOFIE BORGLUND Sverige har historiskt spelat en ledande roll i Montrealprotokollet och bidragit med insatser som har förbättrat protokollets effektivitet och som senare också lett till Kigalitillägget. Med ett 45årigt arbetsperspektiv, varav 32 gick åt att implementera och stärka Montrealprotokollet, har jag varit delaktig i att genomföra denna prestation. Protokollet är det enda fördraget i mänsklig historia med bindande förpliktelser och samarbete mellan 197 länder. Resultatet innebär att det stratosfäriska ozonhålet i Antarktis långsamt håller på att återhämta sig. Utfasning av ämnen som bryter ner ozonskiktet är också den enda åtgärd som uppfyller de svenska miljökvalitetsmålen. Jag citerar gärna FN:s tidigare generalsekreterare, Kofi Annan, ”kanske det enda framgångsrika internationella avtalet hittills har varit Montrealprotokollet”. Jag hoppas att Kigalitillägget blir lika framgångsrikt för klimatet som Montrealprotokollets övriga tillägg har varit för ozonskiktet och att det svenska entreprenör skapet tillhöra vinnarna. Husamuddin Ahmadzai Tekn dr och senior rådgivare, Naturvårdsverket Nr 3 2019 Tidningen ENERGI 35 ”Kylsektorns globala marknad förväntas växa till cirka 400 miljarder dollar till 2024”