Högkölens vindpark utanför Ljusdal stod klar 2018
och ägs av investeringsbolaget Aquila Capital. FOTO: JOACHIM LAGERCRANTZ / O2X – Idag kan man inte lägga in elcertifikat i investeringskalkylerna. Lönsamheten i projekten måste säkerställas utan subventioner. Det hindrar dock inte det kommunala energiföretaget i Östersund från att investera. Genom sitt ägarskap i fyra parker varav två helägda har man lång erfarenhet av storskalig vindkraftsproduktion. Lönsamt utan stöd Nyligen tog Jämtkraft ett av svensk vindkrafts största investeringsbeslut när man förvärvade vindkraftsprojektet Hocksjön i Sollefteå kommun. Det blir Jämtkrafts hittills största anläggning med 45 vindkraftverk och en total installerad effekt på 170 MW. – Det gör vi utan stöd då det finns stor risk för att elcertifikatens värde framöver kommer att gå ner mot noll, säger Tommy Borgh. – Vi har ändå stor tro på att vi kan få lönsamhet i våra investeringar framgent utan elcertifikat. Det har skett en förändring i marknaden både vad det gäller el och teknikpriser, och idag finns en marknadstro på en ny prisbild. att skattebefriad grön teknik var positivt. Det gick ännu fler år. Under tiden investerade allt fler i skattebefriad ej yrkesmässig vindkraft. Lantbrukarna kompletterades av föreningar och företag och många kommuner blev intresserade av att ha egen skattebefriad produktion. Många fastighetsbolag reste egna vindkraftverk så de kunde erbjuda sina hyresgäster billig el. Det fanns fortfarande ingen effektgräns och verken växte efterhand som tekniken förbättrades. Om ägaren var ett privat eller offentligt ägt företag spelade ingen roll. Investeringarna kom från allt större koncerner och själva kraftverken låg allt längre ifrån sina ägare. Under 2000talet byggdes stora turbinparker av bolag som enbart använde elen själv, det vill säga hyrde plats i elnätet och forslade den fram till sin egen verksamhet. Besvärlig politisk fråga Nu växte också den beskattade kommersiella vindkraftsmarknaden. Skattebefrielsen blev en allt mer besvärlig politisk fråga. Ordningen stred mot EU:s regelverk för statligt stöd, skapade oreda på elcertifikatmarknaden och under grävde investeringarna i annan förnybar energiproduktion. Det blev till slut politiskt omöjligt att ignorera skattebefrielsen och inte ens Centerpartiet hade egentligen försökt försvara den på senare år. Först 2015 avskaffades skatte befrielsen av energiminister Ibrahim Baylan. Nr 3 2019 Tidningen ENERGI 61