2019 21,9 TWh 2020 28,3 TWh 2021 32 TWh 2022 35,4
TWh att blir mer än dubbelt så hög fram till 2022, enligt Svensk Vindenergis prognoser. Tempot i svensk vindkraftsutbyggnad var någorlunda lugnt fram till 2016 när Energiöverenskommelsen slog fast att man kan lita på svensk vindkraft. För internationella investerare vägde det tungt att Sveriges riksdag stod bakom ett ”jättestort” förnybarhetsmål. På elmarknaden förbättrades också elpriserna samtidigt som kostnaden för vindkraftsteknologin sjönk. På tio år har utbyggnaden blivit uppåt 70 procent billigare. Under 2017 och 2018 kom ketchupeffekten och el från vind var inte längre exklusivt och dyrt. Certifikat som energiboost Vindkraftens expansion fick samtidigt inverkan på elcertifikatpriset. Sedan 2016 har priserna varit låga. Alla investeringar under 2017 och 2018 gjordes med väldigt låga elcertifikatpriser i modellerna. Elcertifikatsystemet har varit vindkraftens energiboost sedan 2003. Då införde Sverige den första generationen elcertifikat, ett marknadsbaserat finansiellt instrument för att stödja utbyggnaden av förnybar el. Systemet är teknikneutralt men har till stor del kommit att förknippas med vindkraft. Varje producerad megawattimme el ger rätt till ett certifikat, vars pris utgör ett ekonomiskt stöd som i slutändan finansieras av elkunderna. Sedan 2012 har Sverige och Norge haft en gemensam elcertifikatmarknad med målet att finansiera 28,4 TWh. 2021 avslutas de norska subventionerna och Sverige återgår till sitt nationella system. 2016 satte regeringen upp ett nytt mål för Sverige med stöd till ytterligare 18 TWh fram till 2045, totalt 46,4 TWh. Utvidgningen beslutades huvudsakligen av politiska skäl, inte på grund av marknadsmässiga eller tekniska nödvändigheter. Det har hittills inte funnits någon regel för hur nära slutet ett projekt kan komma med i systemet. Nr 3 2019 Tidningen ENERGI 59