UPPLAGT FÖR YGEMAN Kapacitetsutmaningar, effektor
o och omdiskuterade skatteförslag. Det är kanske inget dukat bord som energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman kommer till. Men den nya ministern är relativt lugn och lyfter fram de stora möjligheterna i omställningens spår, inte minst för energiföretagen. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: MIKAEL GUSTAVSEN D et var 2015 som Anders Ygeman på allvar kom in i folks medvetanden. Under flykting krisen 2015 syntes han närapå dagligen i Aktuellt eller i någon av de andra nyhetsprogrammen i egenskap av inrikesminister. Han kallades ”tillförordnad landsfader” av vissa och fick en egen hashtag på Twitter, #ygemania. Två år senare åkte han ur regeringen som en konsekvens av itskandalen i Transportstyrelsen. Som gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen har han sedan dess bidat sin tid fram till den 21 januari i år då han tillträdde som energi och digitaliseringsminister. I slutet av 1980talet var Anders Ygeman redaktör för tidningen Hacker, så dataerfarenheterna finns där. Som ordförande i riksdagens miljö och jordbruksutskott har han också tangerat energifrågorna. Så det är inte helt nya ämnen – och han är taggad inför sitt uppdrag. – Det känns fantastiskt roligt att ha fått den här posten. Det är ju stora framtidsfrågor. Det handlar om hela planetens överlevnad, att klara konkurrenskraftiga energipriser och hämta hem de nyttor som finns. Även om vi ligger långt fram i Sverige så har vi de största vinsterna framför oss, säger Anders Ygeman när vi ses på hans kontor i det ståtliga gamla posthuset mittemot Centralstationen i Stockholm. Här ska det nyinrättade departementet sitta i några veckor till, sedan går flytten till Brunkebergs torg där man ska fogas ihop med infrastrukturdepartementet. Anders Ygeman har onekligen lite att ta tag i innan han kan skörda de stora nyttorna. Under de senaste åren har allt fler aktörer varnat för kapacitetsbrist i näten. I vissa städer är läget mer akut, till exempel i Uppsala och Stockholm. – Jag tror att man ska ta en del av de där utsagorna med en nypa salt. Man kan lämna in effektansökningar på tio orter trots att det bara är en verksamhet som ska byggas. Men det är klart att det ska finnas effektresurser så att vi kan utveckla näringslivet. Vi måste förbättra överföringskapaciteten. Nu förstärker Svenska kraftnät ledningarna mellan norr och söder för att kunna koppla på mer effekt i tillväxtområden. Samtidigt är handläggningstiderna för att bygga nya stamnät väldigt långa, något som Anders Ygeman vill ändra på. – Ja, det tar alldeles för lång tid att bygga nya nät, 10–15 år. Vi vill snabba på processerna. Regeringen har tillsatt nätkoncessionsutredningen som tittar på denna fråga och ska lämna sitt betänkande den 10 juni. Vi kommer också att behöva flexiblare elnät eftersom vi byter energikällor över tid, säger Anders Ygeman. Högre krav på nätföretag Den snabba digitaliseringen och utvecklingen av näten ställer allt högre krav på nätföretagen. De måste investera för att klara nya tekniska förutsättningar och ökade kundkrav. Samtidigt införs en ny reglering 2020 som stramar åt intäktsramarna för nätbolagen. En svår ekvation, men ministern är kritisk till hur bolagen skött investeringarna hittills. Nr 3 2019 Tidningen ENERGI 19