AMES 1
KRÖNIKA Money makes the world go around… SVERIGE,
EUROPA, JA HELA VÄRLDEN står inför enorma utmaningar att ställa om tillräckligt snabbt. Med tanke på att det här numret av Affärsstaden handlar om investeringar och affärsänglar, så är det på sin plats att ta en funderare om hur vi ska finansiera allt som behöver göras. FN har räknat på vad det kommer att kosta att genomföra Agenda 2030 (FNs 17 hållbarhetsmål som ska vara uppnådda till 2030 enligt det avtal som världens länder skrev på 2015). Den nätta summan uppgår till 35 000 miljarder kronor per år. Tror inte att FN räknat med intäkterna som insatserna genererar, så på sikt borde hela kalaset vara lönsamt på global nivå. Men de initiala satsningarna måste komma någonstans ifrån, och det är inte säkert att vinsterna uppstår på samma ställen som kostnaderna. Man kan konstatera att det här är inget vi kan överlåta helt och hållet till den offentliga sektorn. Även näringslivet måste pitcha in för att det ska gå vägen. FN:s mål nummer 13 rör klimatet, och det är kanske där stora investeringar är mest kritiska. En utmaning är hur vi ska få tillräckligt mycket riskkapital för att tillväxtföretagen inom miljöteknik ska kunna växa. En annan gäller hur de stora infrastruktursatsningarna ska finansieras. Detta diskuterades under Miljöteknikminglet i januari tillsammans med några av Sveriges skarpaste hjärnor inom området. INFRASTRUKTUREN SOM SKA finansieras är allt från energieffektivisering av byggnader, järnvägssatsningar, utbyggnad av förnybar energi etc. Det märkliga är att det finns gott om pengar på marknaden, men ont om projekt. Pengarna finns bl.a. tillgängliga genom Gröna obligationer. SEB var 2008 först ut i världen att sätta gröna obligationer på marknaden i samarbete med Världsbanken. Dessa fungerar som vanliga obligationer men ges ut för att finansiera specifika projekt som uppfyller vissa miljömässiga kriterier, till exempel minskade koldioxidutsläpp. Obligationerna ställs antingen ut av ett stort företag, till exempel Vasakronan som är Sveriges största fastighetsbolag, eller av en offentlig aktör, till exempel en kommun. Obligationerna förmedlas av en bank till investerare som får ränta under obligationens löptid, på ungefär samma nivå som för ”vanliga” obligationer. Många investerare verkar tycka att ”gröna” projekt är säkrare investeringar än andra, vilket gör gröna obligationer attraktiva. För den som ställer ut obligationerna innebär det ett visst merjobb, eftersom man måste säkra att projektet uppfyller uppställda kriterier. I GENGÄLD FÅR MAN bättre tillgång till kapital. När Norrköpings kommun ställde ut 700 MSEK i gröna obligationer för ett antal år sedan, var det svåra att hitta projekt inom kommunens verksamhet som uppfyllde villkoren. Däremot var obligationerna populära bland investerare och övertecknades på nolltid. Helena Lindahl, förvaltare av SPP:s Gröna Obligationsfond (för övrigt världens största), berättade under miljöteknikminglet att gröna obligationer har förändrat fondförvaltares sätt att agera och bidrar till att sätta fart på klimatarbetet i världen. Och en investering i SPPs gröna obligationsfond behöver man inte göra för att vara en bra människa, fonden har dessutom gått bättre än index – vilket om något visar på potentialen i gröna investeringar. Gröna obligationer passar bäst för större aktörer. För mindre aktörer har bankerna börjat etablera möjligheten att låna pengar direkt från banken för finansiering av gröna projekt (även här ligger SEB långt framme). För miljöteknikföretag är det viktigt att ha koll på grön finansiering eftersom detta kan vara en möjlighet för deras kunder att finansiera investeringar. Många företag och organisationer har fortfarande dålig koll på området och man kan behöva knuffa dem i rätt riktning när finansieringen kommer på tal. FÖR ATT MILJÖTEKNIKFÖRETAG ska kunna leverera lösningar måste de kunna växa. De allra flesta klarar inte en snabb tillväxt med egna medel utan behöver tillgång till externt kapital. Mikael Karlsson, vd ALMI Invest, berättade under miljöteknikminglet att marknaden för investeringar i miljöteknik varit iskall under många år. Man kan se ett visst töväder nu och ett ökat intresse från industrin, både som kunder och som investerare. ALMI Invest etablerar just nu Greentech fonden som kommer att investera i ca 50 företag med miljöinnovationer (fokus på reduktion av CO2 utsläpp) under de närmaste tio åren. Bortsett från att staten vill öka tillgången på lösningar för miljöproblemen, så satsar man på miljöteknikföretagen eftersom dessa ofta verkar i en lite mer snårig värld än andra tillväxtföretag. Miljöteknikföretagen är extra utsatta för kortsiktiga styrmedel, otydliga regelverk, snabba marknadsförändringar och långa ledtider, faktorer som sammantaget ökar osäkerheten, vilket investerare skyr som elden. Greentech fonden kan fungera som en brygga över den så kallade dödens dal för miljöteknikföretag med tillväxtpotential. OM DU VILL VETA MER om grön finansiering rekommenderar jag att du går in på http://cleantechostergotland.se/nyheter/gronfinansiering där vi publicerat filmade sammandrag från seminariet med detta tema. n MALIN FORSGREN Verksamhetsansvarig, Cleantech Östergötland Vi gör det enklare att vara proffs 8