Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14 klyftorna i Sverige ett problem? Ä
r inkomstNe Jaj Chefsekonom, Svenskt Näringsliv STEFAN FÖLSTER Nej. Spridningen av registrerade inkomster har ökat, men det är en statistisk synvilla. Den beror på att folk har varierande inkomster över tiden. Till exempel har de som studerar låga inkomster i dag, men får senare mycket högre inkomster och eftersom fler studerar blir det en sådan skenbar effekt. Ser man till livstidsinkomsten har klyftorna inte ökat. Faktiskt inte längre. I boken, Sjanghaja de som ligger, visar vi att inkomster inte längre är ett relevant mått. Det finns de som har låga inkomster men stora förmögenheter och de som av olika skäl valt att ha låg inkomst. Det är viktigare att titta på hur konsumtion, fritid, förmögenhet och framtidsutsikter är fördelade. De som klarar sig dåligt i alla fyra avseendena är de som är i behov av fördelningspolitik. Vi har områden där inkomstklyftorna är för små, i synnerhet inom ett antal områden i offentliga sektorn. Där är det svårt att göra lönekarriär genom att engagera sig och vara duktig. Sedan finns det andra områden där klyftorna kanske är för stora, men för samhället som helhet, är inkomstklyftorna inte för stora. Det är viktigt att underlätta för de grupper som ligger risigt till – de som har låg konsumtion, lite fritid, ingen förmögenhet och dåliga framtidsutsikter. Det gör man i första hand genom att göra det lättare för dem att bygga upp en buffert för tuffare tider. I dag straffar sig en buffert hårt för dem som räknar med risken att behöva till exempel socialbidrag. 14 KOLLEGA 1-10 IRENE WENNEMO Har klyftorna i samhället ökat? Ja, det har de gjort. Fram till 80-talet minskade klyftorna, men sedan har de ökat av olika skäl. Först ökade löneskillnaderna, men de sista tio åren har gapet ökat framförallt mellan de som har fasta heltidsjobb och de som är sjukskrivna eller arbetslösa. Är det relevant att jämföra inkomst? Ja, det tycker jag. Inkomsten är ju det vi lever av. Visst är livstidsinkomsten viktig, men man behöver ha en dräglig standard varje år. De flesta som har det knackigt har det inte bara tillfälligt. De har dålig ekonomi av andra orsaker än på grund av till exempel studier. Är det bra med inkomstklyftor? Jag tror inte på ett samhälle där alla har exakt samma inkomst. Men alla studier visar att de verkliga inkomstklyftorna i samhället är betydligt större än vad som vi anser är rättvist och rimligt. Det gäller inkomsterna både mellan de som arbetar och de som står utanför och mellan olika löntagargrupper. Hur kommer man till rätta med orättvisorna? Genom samordnade förhandlingar mellan fackförbunden där man kommer överens om vilka som ska ha mer – att till exempel lönerna i kvinnodominerade sektorer bör höjas. Men också genom politiska beslut. De som inte kunnat arbeta har fått väldigt mycket stryk. Det behövs en bättre socialförsäkring och arbetslöshetsförsäkring och ett mer rättvist skattesystem. JOHANNA ROVIRA Chef på arbetslivsenheten, LO OSKAR KULLANDER OSKAR KULLANDER
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68