Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Sjuk av stress
Vårdguiden Sjuk av stress tema Sjuk av stress kan
bli av F 1177 Vårdguiden nr 1 2016 örr brukade det kallas ”stress” kort och gott. Blev det för mycket av den ”gick vi in i väggen”. Några år senare blev vi ”utbrända”. Nu pratar man inte om utbrändhet utan om diagnosen utmattningssyndrom. Egentligen handlar det om ungefär samma sak: En långvarig ansträngning av hjärnan och kroppen, utan att systemen får möjlighet att återställas. I grunden är stress kroppens reaktion på yttre krav eller faror. Människan är av en gammal modell och vi är dåligt anpassade till den ständigt hektiska livsstil vi har idag. Stressreaktionen, att hjärtat slår snabbare och musklerna blir på helspänn, var bra när det gällde att snabbt fly från rovdjur. Samma reaktion idag kan bero på att allt har kört ihop sig. Du kanske har en fulltecknad kalender, eller varit arbetslös länge, har trassel hemma, bekymmer med barnen och oro för sjuka föräldrar. Men allt detta är svårt att fly ifrån. Vantrivsel eller osäkerhet på jobbet, särskilt i kombination med krav som man har svårt att leva upp till, ökar risken för att bli sjuk av stress. Om du samtidigt upplever känslomässiga påfrest ningar kan det bli för mycket. – Vissa upplever insjuknandet som att det plötsligt bara tar stopp. En stor trötthet kommer över dig, och den sjuk Du stress Stressystemet ska rädda oss från akuta faror – inte vara påslaget dygnet runt i månader och år. Långvarig stress utan möjlighet till återhämtning kan göra dig allvarligt sjuk. Låt det inte gå så långt! Sätt gränser, både på jobbet och i privatlivet, råder experten. TEXT GUNILLA ELDH ILLUSTRATIONER PIA KOSKELA går inte att vila bort. Lite förenklat kan man säga att utmattningssyndrom är sista stadiet av långvarig stress, säger Hanna Hällström, psykolog vid en stress- och smärtmottagning. Vilka som blir sjuka av stress har förändrats över tid. Tidigare var det ofta personer i medelåldern med ansvarsfulla positioner som arbetade för mycket. Idag är det alltfler unga som drabbas och kvinnor löper större risk än män att bli sjuka av stress. Arbetslöshet, ett svagt socialt nätverk och känslan av att man inte kan kontrollera sin situation är riskfaktorer. Vi vet också att våra gener ger bättre eller sämre skydd mot följderna av långvarig stress. Stressystemet blir utslitet Hur kommer det sig då att vi kan bli sjuka av stress? Stressystemet är livsviktigt för att ge extra energi när vi verkligen behöver anstränga oss till max. Sådana situationer sätter igång en kedjereaktion i hjärnan som börjar i hypotalamus, den del av hjärnan som styr kontrollen av bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn. I nästa led är det hypofysens tur att styra frisättningen av ett ämne som i sin tur ökar nivån av stresshormonet kortisol i blodet. Beredskapen höjs och vi är redo att prestera på toppen av vår förmåga. Meningen är att det ska komma en urladdning och sedan vila. Om den vilan aldrig infinner sig och kortisolnivån i blodet fortsätter att ligga högt under lång tid, kan det ge både fysiska symtom, som mera bukfett och muskelvärk, och psykiska symtom som koncentrationssvårighe ter, minnesproblem och irritation. Till slut blir systemet så ”utslitet” att vi inte klarar av vardagslivet längre. 5 »
Vårdguiden Metoder mot skadlig stress
Vårdguiden Hjärnan gick ifrån mig
Vårdguiden Lindra halsbrännan
Vårdguiden Den pollentid nu kommer
Vårdguiden Barn och pollenallergi
Vårdguiden Sång som medicin
Vårdguiden Trampa inte på min portvinstå
Vårdguiden En blodig historia
Vårdguiden Skydda dig mot TBE
Vårdguiden 5:2 modediet som minskar hälsorisker
Vårdguiden Träna - så slipper du ramla!
Vårdguiden Reza vill hjälpa andra med adhd
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden New in Sweden