Advokaten 1
Reportage Nämndemannautredningen nen respektive l
andstinget kunna ansöka eller nominera annan till nämndemannauppdraget. Utredningen föreslår att det införs ett lagfäst krav på att fullmäktige ska välja minst hälften av nämndemännen från den grupp av kandidater som inte är nominerade av ett politiskt parti som är representerat i fullmäktige, en så kallad fri kvot. Den fria kvoten ska väljas genom majoritetsval. – FÖRSLAGEN KAN BIDRA till att rättssäkerheten bibehålls, säger utredningens ordförande, lagman Inger Söderholm. Genomförs utredningens förslag innebär det att dagens nämndemannakår minskas från 8 300 till 5 200. Utredningen bedömer att de delförslag som leder till kostnadsminskningar inte äts upp av de ökade kostnaderna för det reformerade rekryteringssystemet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. n NRF starkt kritiskt Lars Lassinanti, ordförande i Nämndemännnens riksförbund, NRF, som deltog som expert i utredningen, har lämnat ett särskilt yttrande. Han är kritisk till flera av utredningens förslag. Lassinantis uppfattning är bland annat att den ”fria kvoten” inte kommer att infria förväntningarna. Orsaken till att det finns få yngre nämndemän är inte klarlagd genom forskning. Han delar inte heller utredningens uppfattning att nämndemännen ska tas bort i kammarrätt och hovrätt samt minskas från tre till två i underrätterna. Lars Lassinanti. VIDARE SKRIVER LASSINANTI att samhällets behov av insyn inte har minskat utan snarare ökat med samhällets utveckling på olika nivåer. ”Jag anser också att betänkandet inte får bli början till slutet för detta system eftersom utredningsförslaget har stora brister i kartläggningen av betydelsen av nämndemän på olika nivåer i våra domstolar.” Han föreslår att betänkandet kompletteras med en utredning om vilka långsiktiga konsekvenser det föreslagna nomineringsförfarandet kan få. n Ris och ros från partierna Nu stundar remissarbete och att de politiska partierna ska ta ställning till betänkandet. Det tycks osäkert att reformen ska kunna träda i kraft redan 2015. I utredningen har det ingått en referensgrupp med representanter riksdagspartierna. Direkt efter att betänkandet presenterats uttalade Johan Pehrson, rättspolitisk talesman, FP, sitt starka stöd för utredningen. – Nämndemännen behövs också i framtidens domstolar, men systemet behöver moderniseras och uppgraderas. Nämndemannautredningens förslag är ett mycket bra steg i den riktningen, kommenterade Pehrson i ett pressmeddelande och fortsatte: – Jag välkomnar förslagen om en mer allsidig rekrytering och tydligare kravprofiler. För rättssäkerhetens skull är det absolut centralt att personer som inbillar sig att de ska bedriva partipolitik i domstolarna stoppas från att bli nämndemän. Lekmannadomare ska tillämpa svensk lag, ingenting annat. Advokaten Nr 6 • 2013 för Johan Pehrson. Mattias Jonsson. Maria Ferm. LÄS MER • Nämndemannauppdraget – breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) ÄVEN MATTIAS JONSSON, riksdagsledamot i justitieutskottet, S, uttalade sig omgående efter att betänkandet presenterats. Han var dock starkt kritisk till förslaget som han menar riskerar att leda till minskat förtroende för rättsväsendet. – Det är oerhört viktigt med god och bred representativitet så att det inte uppfattas som att en juristkår sitter och dömer utan folklig insyn, uttalade han i ett pressmeddelande. MARIA FERM, MP, skrev på SvD:s debattsida i juni att nämndemannasystemet bör stärkas och att antalet nämndemän Beatrice Ask. bör ökas samt att det bör införas en rotationsprincip. JUSTITIEMINISTER BEATRICE ASK sa i en SVT-intervju att hon välkomnade att det kommit en genomarbetad utredning om nämndemannainstitutet. Hon var positivt inställd till förslaget om en ”fri kvot” även om hon menade att man kan diskutera hur stor den ska vara och hur den ska utses. Ask var osäker på om regeringen kommer att hinna lägga en proposition före nästa riksdagsval. När det gäller den här typen av viktiga och centrala förändringar är det viktigt med en bred uppgörelse, betonade hon. n 17