AMES 1
Marcus Wandt, testpilot på Saab, tror på att stri
dspiloten manövrerar flera flygplan samtidigt i framtiden. där processändringar är en ständig utmaning. – Det inspirerande i arbetet på Saab är att man får vara med i utvecklingen av något som ingen annan tidigare har gjort, säger Daniela Ivanic. SAMARBETE MELLAN AVDELNINGAR. Man jobbar i stora projekt och återanvänder tidigare tekniska innovationer från andra avdelningar. I projekten plockar man gärna in teammedlemmar som har arbetat länge inom Saab och har stor erfarenhet från andra lyckade projekt. På så sätt får man en blandning av olika erfarenheter. – Vi har ett nära samarbete med alla pågående projekt. Det är våra chefer som ser till så att vi får rätt kompetens och ser att olika individer med olika erfarenhet passar för olika projekt. Det sker även spontana intresseanmälningar, berättar Daniela Ivanic. CENTRE OF EXCELLENCE är något som Saab jobbar med. Här samlar Saab sin kompetens inom ett antal viktiga områden genom samverkan mellan individer från olika avdelningar och affärsområden. För alla som är nyanställda på Saab finns ett kursprogram med uppföljning där man lär känna Saab som företag. – Det här skapar en medvetenhet om vad Saab är för företag och vad vi står för, berättar Marcus Wandt. Gripen E är programmerat och validerat enligt flygsäkerhetskritiska principer. Dessa är kostsamma och tidskrävande att ändra på. Flygsäkerheten måste vara förutsägbar och av högsta säkerhet. Man skiljer på det flygsäkerhetskritiska och det taktiska systemet. Genom denna separation kan man ge större möjligheter och utrymme för avancerade lösningar i det taktiska systemet, vapensystemet. Det är den här lösningen som gör Gripen E så effektiv. När det gäller flygsäkerhetskritiska regler så arbetar man efter den strängare civila RTCA regelverket. En särskild intern kvalitetsavdelning granskar och säkerställer arbetet. – Vid varje ändring gällande själva flygplanet, så måste det genomgå en flygsäkerhetskontroll, berättar Marcus Wandt. TEKNISKT INTRESSERAD. Marcus Wandt är testflygare och civilingenjör på Saab och säger sig vara en riktig problemlösare. Det kommer väl till pass i arbetet som testflygare. Han har tidigare arbetat som stridspilot inom försvaret under tio år. Det viktigaste i hans arbete är viljan att optimera varje situation och utveckla det han har framför sig. – Om man bygger ett flygplan så gör man det mot en viss verklighet som finns idag. Men om 10-15 år så ser verkligheten ut på ett annat sätt. Den stora utmaningen som finns i Gripen E är att det är en lösning med en systemarkitektur som möjliggör options inför framtiden, berättar Marcus Wandt. Kunden vet inte vad den behöver för flygplan om 15 år, därför måste systemet i detta kunna anpassas till det som kunden behöver. Utvecklingen försvarspolitiskt har på bara 20 år förändrats kraftigt, gått snabbt och satt djupa spår i utvecklingen av de tekniska systemen hos stridsflygplan i Sverige. SOM APPAR I SMARTPHONES. Man kan säga att Gripen E har ett eller flera som en liknelse, så kallade operativsystem eller systemplattform som styr all kommunikation i planet. Till Gripen E följer ett antal appar som kan kommunicera med varandra och utföra olika funktioner. Kunden kan sedan själv enkelt byta ut och skapa nya appar i framtiden. På detta sätt behöver man till exempel vid byte av hårdvara inte programmera om hela mjukvaran och vice versa. RADARSYSTEM. Om man till exempel köper ett nytt radarsystem, electronic warfare system (störa fienden elektroniskt) och installerar det på ett stridsflygplan så kan det uppstå problem. De kan inte kommunicera med varandra. Det här är svagheten när det gäller dagens stridsflygplan. Deras datasystem är komplexa och dyra. Det tar generellt sätt 5-10 år att få in en ny funktion i ett stridsflygplan idag. Det blir då så att kunden inte varken har råd eller tid till att uppdatera. Ändringarna måste provas så rigoröst, att tiden springer iväg. Problemet är att då ändringen blivit utförd så är den kanske redan irrelevant. Det säkerhetspolitiska läget har då ändrats och nya krav ställs. Lösningen med Gripen E är istället flexibel och duglig till många nya uppdrag. FLYGPLANETS KROPP. Om man vill utföra ändringar på själva flygplanskrovet, modifiera planet aerodynamiskt för att dess taktiska uppgift har ändrats, så är lösningen att bygga ett nytt flygplan. Utvecklingen av tekniken driver fram olika nya aerodynamiska lösningar som går hand i hand. SIMULERINGAR. På Saab jobbar man mycket med simuleringar och framförallt när man får nya uppdrag från kund. Då används det för att verifiera att man har hittat rätt lösning. Det är ett kostnadseffektivt och säkert sätt att undvika misstag i utvecklingen av nya lanseringar. Man pratar ihop sig med piloter för att verifiera problem. Riggar finns med till exempel bränslesystemet som testkörs i hangarer. Man har i stort sätt riggar med ett helt flygplan i delar som testkörs. Dessa data används sedan för att bygga simuleringsmodeller. Kinematikmodeller (läge som funktion av tid) säkerställer att allt fungerar. Under natten testas mjukvaran och man kör till exempel tusentals landningsställsinfällningar, om och om igen. ALLT GÅR INTE ATT SIMULERA. Testpiloten har här en viktig uppgift att fylla genom att använda alla sina sinnen och registrera till exempel turbulens, vibrationer och buller som uppstår vid testflygning. Med hjälp av simuleringarna kan man fokusera på de bitar som är svåra att komma åt vid prover på marken. Testflygningarna är också viktiga för att aktivt testa flygplanet i strid. Kommunikationen mellan testpilot och projektgrupper är av största vikt. FLYGPLANET BYGGS MED 3D. Genom den nya tekniken kan alla delar i flygplanet byggas i 3D-simuleringar med perfekt precision. Testflygplanet blir mycket likt de flygplan som sedan tillverkas i serie. Säkerheten har ökat och olyckor sker sällan i dag. FRAMTIDENS FLYGPLAN. RPAS, Remotely Piloted Aircraft Systems är framtidens sätt att flyga stridsflygplan. Piloten sitter helt enkelt på marken och manövrerar flygplanet. Tekniken finns redan för detta. Det behövs dock att man utvecklar den för att förverkliga detta. Det svåra hindret är dessutom regelverket inom flyget som måste ändras och människans rädsla för tekniska nyheter. – I framtiden kanske stridspiloten styr flera flygplan från marken eller i sitt flygplan samtidigt, säger Marcus Wandt. n 27