Tidningen Energi 1
”Det behövs spelregler som driver i rätt riktning
. Tekniken finns redan och digitaliseringen öppnar en rad nya möjligheter” Det är många faktorer som ligger bakom, bland annat den kraftiga urbaniseringen (en av de snabbaste i världen), ökad befolkning och förändringar i industrins sammansättning. Och samtidigt med detta ska Sverige alltså klara av en samhällsomställning till nollutsläpp. För energibolagen gäller det att stå i spagat för att klara utmaningen: att båda hantera det storskaliga och säkra leveranserna och vara med och utveckla det småskaliga, det förnybara och alla nya tjänster i digitaliseringens spår. Samtidigt som allt fler kunder – både företag och privata – blir egenproducenter med högt ställda krav. I denna snabba omvandling tvingas energibolagen att bli mer explicita samhällsaktörer. Ett exempel är Göteborg Energi. – Vårt uppdrag är tydligt: att skapa ett hållbart Göteborgssamhälle och att se till att denna kraftigt växande stad kan växa på ett hållbart sätt. Då blir vårt perspektiv bredare kring vad vi kan bidra med, säger Alf Engqvist, vd på Göteborg Energi. Bolaget har en rad samarbeten med andra aktörer Alf Engqvist. för att utveckla nya hållbara energilösningar. Ett av de mer kända är ElectriCity, som är ett samarbetsprojekt mellan bland annat Göteborg Energi, Volvo, Göteborgs Stad, Västtrafik och Energimyndigheten. Sedan 2015 rullar ett tiotal elbussar genom delar av Göteborg, ett samarbete som har utvecklats i stegvis. – Nu diskuterar vi att ta detta ytterligare ett steg och att sätta det här i ett systemperspektiv så att det funkar i hela staden. Då kommer vi in på frågor om elektrifiering och effektbrist. Här gäller det att det finns ett helhetsperspektiv och där har vi en nyckelroll genom att påverka den kommunala planeringen, säger Alf Engqvist. Men hur går det ihop affärsmässigt, går det att förena affärsnytta och klimatnytta? – Absolut, det är min övertygelse. I alla investeringar som vi gör är ambitionen att vi ska vara lönsamma. Det behövs spelregler som driver i rätt riktning. Tekniken finns redan och digitaliseringen öppnar en rad nya möjligheter. Men vi måste jobba mer utifrån och in med utgångspunkt från kunderna och i partnerskap med andra. Det är omöjligt att sitta på all kompetens själv, säger Alf Engqvist. På Chalmersområdet jobbar Göteborg Energi till exempel med EU-projektet Fossil-free Energy Districts tillsammans med ett tiotal andra aktörer. Syftet är att bygga ett lokalt energisystem med el, värme, kyla och energilagring där det går att handla mellan enheterna för att optimera och styra användningen på nya innovativa sätt. Ett annat intressant projekt för Göteborg Energi är den nya lagringslösningen i Riksbyggens Brf Viva i Göteborg där begagnade bussbatterier i kombination med solceller ska öka flexibiliteten i energianvändningen (läs mer på sid 12). – Vi har gått från att ha samarbeten på väldigt lång sikt till att arbeta mer här och nu. Det måste gå snabbare att ta fram och lansera nya lösningar och tjänster och för kunderna måste det vara enkelt att använda dem, konstaterar Alf Engqvist. Värmebolag skapar tjänster Inom värmesektorn är samarbete sedan länge en självklar del del av verksamheten. Restvärme från industrier har länge varit en central del i värmemixen – energi som annars skulle gått rakt ut i luften eller havet. Men på senare år har det blivit allt vanligare att ta tillvara överskottsvärme från fler verksamheter. För Stockholm Exergi har Öppen fjärrvärme varit en viktig del av affärsverksamheten sedan 2014. Här är tanken att alla verksamheter i Stockholm med överskottsenergi ska kunna leverera sin värme eller kyla – och därigenom få ner sitt klimatavtryck och samtidigt få en marknadsmässig intäkt. Idag finns bland andra H&M, Coop, Ericsson och Bahnhof bland företagets värmeleverantörer. Sommaren 2017 lanserade företaget också Stockholm Data Parks där målet är att ansluta fler datahallar till fjärrvärmenätet. – Det finns inte så många industrier i Stockholm men gott om datahallar. Målet är att restvärmen från datahallar ska stå för 10 procent av värmen till 2030, säger Christer Boberg, marknadsutvecklare på Stockholm Exergi. Samtidigt utvecklar bolaget nya tjänster inom effektivisering av fastigheter. I samarbete med Telia ska man rulla ut 9 000 Internet of Things-sensorer till kundernas undercentraler för att skapa möjligheter till smart energistyrning med digitala tjänster. Genom detta ska kunderna kunna optimera sin energianvändning och till exempel kapa effekttoppar genom automatiserade system. För Stockholms Exergi handlar klimatutmaningen också om att utveckla ny teknik. Bland annat satsar man på produktion av biokol genom förbränning av Nr 1 2019 Tidningen ENERGI 39