Advokaten 1
Nyheter Allvarlig kritik mot förslaget om vinstbe
gränsningar Årets timkostnadsnorm motsvarar en höjning med 1,44 procent, eller 19 kronor, jämfört med 2016. Ny timkostnadsnorm Regeringen har fastställt den timkostnadsnorm som gäller från och med den 1 januari 2017. Timkostnadsnormen för den som är godkänd för F-skatt är 1 342 kronor exklusive mervärdesskatt. Timkostnadsnormen för den som inte är godkänd för F-skatt är 1 021 kronor exklusive mervärdesskatt. Det motsvarar en höjning med 1,44 procent, eller 19 kronor, jämfört med 2016 års timkostnadsnorm. Timkostnadsnormen styr ersättningen för advokater och jurister med uppdrag som till exempel offentliga försvarare, målsägandebiträden och offentliga biträden. När regeringen fastställer timkostnadsnormen, utgår den från ett beräkningsunderlag som Domstolsverket sammanställer. Läs mer: SFS 2016:975 Förordning om ändring i förordningen (2009:1237) om timkostnadsnorm inom rättshjälpsområdet Fel att advokat togs bort från förordnandelistor Den dåvarande lagmannen vid Göteborgs tingsrätt meddelade i slutet av 2015 att en advokat skulle tas bort från tingsrättens samtliga så kallade förordnandelistor till följd av att synpunkter kring olämplighet riktats mot advokaten. Lagmannen meddelade också att beslutet att ta bort advokaten från förordnandelistan inte var överklagbart. Justitieombudsmannen Lars Lindström kritiserar nu i ett beslut den tidigare lagmannen vid Göteborgs tingsrätt för att ha tagit bort advokaten från tingsrättens förordnandelistor utan att ha kvalitetssäkrat kritiken mot advokaten först. I beslutet uttrycker JO att ”en tänkbar lösning” på situationen skulle kunna ha varit ett överklagbart beslut i stället. 10 Advokatsamfundet riktar allvarlig kritik mot regeringens förslag om vinstbegränsningar i sitt remissyttrande och menar att det finns en uppenbar risk att förslaget strider mot grundläggande rättigheter. Välfärdsutredningens utredare Ilmar Reepalu föreslår i betänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) ett nytt regelverk för välfärdsbolagen och ett vinsttak på sju procent för bolagen i välfärdssektorn. Advokatsamfundet riktar i ett remissyttrande över betänkandet allvarlig kritik mot förslaget och menar att det finns en uppenbar risk att utredningens förslag strider mot: l regeringsformen (näringsfriheten), l Europakonventionen (äganderätts- och egendomsskyddet), och l de fria rörligheterna i EUrätten. Advokatsamfundet menar att det saknas en djupgående analys av förslaget i förhållande till ovan angivna punkter. I remissyttrandet skriver samfundet också att förslaget kommer att påverka mycket stora ekonomiska värden för företag inom olika branscher samtidigt som utredningen inte kunnat presentera något stöd för att ett vinstintresse i välfärdsföretag påverkar kvaliteten negativt. Advokatsamfundet skriver: ”Det saknas samband mellan den föreslagna regleringen och uppnåendet av de av utredningen identifierade målen. Det kan starkt ifrågasättas om förslaget verkligen skyddar de intressen som förslaget har identifierat.” Läs mer på Advokatsamfundets hemsida. Advokatsamfundet anser att förslaget kommer att påverka mycket stora ekonomiska värden för företag inom olika branscher samtidigt som utredningen inte kunnat presentera något stöd för att ett vinstintresse i välfärdsföretag påverkar kvaliteten negativt. Både ris och ros mot 3:12-utredningen Advokatsamfundet har yttrat sig över 3:12-utredningen och anser att 3:12-systemet är svåröverskådligt och kommer att leda till hämmat entreprenörskap. Finansdepartementet föreslår i betänkandet Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) bland annat en ökad konkurrensneutralitet genom att slopa kravet på ägarandel om minst fyra procent. Sveriges advokatsamfund är positivt till att andelskravet slopas och ersätts med ett neutralt och individuellt löneunderlag som ger likabehandling oavsett antal aktieägare i företaget. Advokatsamfundet menar dock att den föreslagna förenklingsregeln bör strykas och att nuvarande schablonnivå bör behållas samt att höjningen av löneuttagskravet är för kraftfull. I sitt yttrande skriver samfundet: ”En höjning av löneuttagskravet måste i stället utgå ifrån att vara en rimlig avvägning mellan löneuttag och utdelning. Mot den bakgrunden bör takbeloppet inte överstiga 12 inkomstbasbelopp.” Advokatsamfundet påpekar i sitt yttrande också att det föreslagna 3:12-systemet är svåröverskådligt och kommer att leda till hämmat entreprenörskap: ”Mot den bakgrunden vore det önskvärt om det tillsattes en bredare långtidsutredning med uppdrag att förenkla 3:12-systemet, som gör det möjligt för de mindre företagen och dess ägare att få del av de fördelar som regelsystemet syftar till.” läs hela Advokatsamfundets yttrande på Advokatsamfundets hemsida. Advokaten Nr 2 • 2017 FOTO: ISTOCK