Advokaten 1
Reportage IMM » INSTITUTET MOT MUTOR l Institutet
mot mutor, IMM, är en ideell näringslivsorganisation grundad 1923. l IMM:s uppgifter är enligt stadgarna att ”verka för god sed i näringslivet och samhället i övrigt genom att motverka användningen av mutor och andra otillbörliga förmåner som medel för beslutspåverkan.” l Institutets huvudmän är för närvarande Stockholms Handelskammare, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Läkemedelsindustriföreningen (LIF) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Varje huvudman utser två styrelseledamöter. Dessutom utser huvudmännen gemensamt en ordförande. Ordförande är hovrättspresident Fredrik Wersäll. l IMM:s stadgar har nyligen ändrats, vilket möjliggör att det vid sidan av huvudmän och stödjande medlemmar kan finnas partnerorganisationer. Det kan leda till att till exempel branschorganisationer får status som partnerorganisationer. l Ett av IMM:s viktigaste redskap i arbetet är Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet (kallad Koden). l En anställd generalsekreterare sköter institutets löpande verksamhet. En ny generalsekreterare, advokat Natali Phalén, tillträder i april (läs mer om henne i Advokaten nr 1 2017). Hon ersätter Helena Sundén. KORRUPTION Korruption är inget exakt juridiskt begrepp, och används ofta i vid mening för felaktiga beteenden. När IMM talar om korruption avses dock mutor eller andra former av oetiska belöningar eller förmåner avsedda att påverka någons beslut. Organisationen Transparency International (TI) definierar korruption som ”abuse of entrusted power for personal gain”. I svensk översättning: "korruption är att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egens eller annans vinning". KOD OM GÅVOR, BELÖNINGAR OCH ANDRA FÖRMÅNER I NÄRINGSLIVET Brottsbalkens regler om mutbrott är allmänt hållna och använder begrepp som ”otillbörlig belöning”. Koden är tänkt att vara ett komplement till lagstiftningen. l Koden listar vad som är tillåtet och otillåtet, till exempel i fråga om belöningar till affärskontakter och anställda. Den pekar också på olika ”varningsflaggor”, situationer när företagen bör vara extra uppmärksamma på hur förmåner används. l Koden omfattar alla företag och myndigheter. Reglerna är dock olika hårda beroende på vilken verksamhet det handlar om. Strängast är reglerna när det handlar om offentlig upphandling eller myndighetsutövning. Där är inga förmåner alls tillåtna. l Koden ställer högre etiska krav än mutlagstiftningen. Tanken är att företag genom att följa koden i allmänhet ska känna sig trygga i att de inte begår brottsliga handlingar. MUTLAGSTIFTNINGEN Gällande bestämmelser om mutbrott trädde i kraft den 1 juli 2012 och finns i brottsbalken 10 kap. 5 a–5 e §§. Bestämmelserna innebär i huvudsak: 1. en anställd eller en uppdragstagare får inte ta emot, godta ett löfte om eller begära en otillbörlig belöning för utövningen av anställningen eller uppdraget (tagande av muta); 2. det är inte tillåtet att åt en anställd eller en uppdragstagare lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig belöning för utövningen av anställningen eller uppdraget (givande av muta); 3. det är inte tillåtet att ta emot, godta ett löfte om eller begära en otillbörlig förmån för att påverka någon som utövar myndighet eller beslutar om offentlig upphandling eller att lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån till någon för att denne ska påverka beslutsfattaren vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling (handel med inflytande); 4. en näringsidkare måste vara försiktig med att lämna pengar eller andra tillgångar till sina ombud, agenter, samarbetspartners eller andra representanter så att medlen inte används till mutor (vårdslös finansiering av mutbrott). gör av tillbörlighetsrekvisitet, säger Fredrik Wersäll. IMM:s kod ställer i praktiken högre krav på företagens etik än lagen. – Hela idén med Koden var att man skulle lägga sig med en viss marginal över lagstiftningen. På det viset kan företag med ganska stor säkerhet säga att håller man sig till Koden så är man säker på att man inte gör något straffbart, förklarar Biörn Riese. Samtidigt är det också viktigt för IMM att visa på möjligheter och inte bara att sätta upp gränser för det tilllåtna. – En kod och ett fortlöpande normarbete kan ju vara nog så viktigt ge18 ”Hela idén med Koden var att man skulle lägga sig med en viss marginal över lagstiftningen.” nom att tala om vad som är tillåtet. Då kan man känna trygghet. IMM blir inte bara kritiserande utan också en positiv kraft, säger Fredrik Wersäll, som anser att det just för denna roll är viktigt att IMM inte är någon myndighet. förutom att vända sig till IMM:s generalsekreterare och få information och stöd i etiska frågor kan företag och myndigheter sedan 2013 också vända sig till IMM:s etiknämnd. Tanken är att nämnden, som består av ytterst namnkunniga ledamöter, ska tydliggöra Koden ytterligare. – Företag och myndigheter kan ställa frågor till Etiknämnden om vad som är okej i förhållande till Koden. På så vis utbildas det en tydlig praxis kring hur Koden ska tolkas. Svaren innebär att ”gör du så här så har du marginal i förhållande till det straffbara”, förklarar Fredrik Wersäll. Nämndens beslut offentliggörs på IMM:s webbplats. Men besluten är hittills ganska få. Det senaste beslutet är daterat i maj 2015. Bristen på ärenden bekymrar IMM:s styrelse. – Vi tycker att tillströmningen av ärenden är lite för låg. Det är viktigt att Etiknämnden får den här utfyllande rollen, men då måste vi ha en viss volym för att nämnden ska fylla sitt syfte, fastslår Fredrik Wersäll. Advokaten Nr 2 • 2017