Advokaten 1
Reportage IMM att man får en bred förankring. När
ingslivet får vara med och påverka regleringssystemet, och då får man också ett tydligt tecken på att det går att efterleva, säger Biörn Riese, som påpekar att självreglering har en stark tradition i Sverige och övriga Norden, och tydligen har passat i det svenska samhället. Fredrik Wersäll fortsätter: – Dessutom blir självreglering dynamisk på ett helt annat sätt än lagstiftning kan bli. Självregleringen kan anpassa sig efter i varje tid rådande förhållanden och leda till en snabbare anpassning efter moraliska och etiska förhållanden i samhället. Advokaten Nr 2 • 2017 imm:s huvudsakliga redskap i denna självreglering är Koden, eller Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet som den egentligen heter. Koden kom till 2012, och reviderades senast 2014. Koden listar olika situationer där företag och myndigheter kan ställas inför svåra etiska frågor, och vad som är tillåtet och inte tillåtet i dessa lägen. Koden är olika sträng i olika situa tioner, och hårdast när det handlar om myndighetsutövning eller offentlig upphandling – då får inga förmåner alls förekomma. Medan lagstiftningen rör sig med ganska vaga begrepp som ”otillbörlig förmån” ger Advokat Biörn Riese, styrelseledamot i IMM, Institutet mot mutor, och hovrättspresident Fredrik Wersäll, ordförande i IMM. Koden tydliga svar: Så får du göra, så får du inte göra. Fredrik Wersäll och Biörn Riese är eniga om att självreglering, i form av Koden, inte alls står i någon motsatsposition till lagstiftning. Tvärtom, menar de. Tillämpningen av Koden kan leda till ett förtydligande av vad som anses vara tillbörligt, och på längre sikt påverka tolkningen av lagstiftningen. – Lagstiftarens avsikt har nog varit att man ska ha något slags växelverkan mellan lagen och självregleringsinstrumentet, på det sättet att framväxten av Koden och vad som står i den påverkar vilken bedömning man 17 »