Marknad 1
Niclas Wideving, Dan Söderlund, Samuel Wulgué och
Jacob Kihlbaum. Binary Brains vill hjälpa fler företag att utnyttja sin data Text Thomas Helsing Binary brains är ett ungt lokalt företag som uträttar stora saker i det tysta på området AI. Framförallt är de ett företag för framtiden i sitt arbete med att hjälpa företag att strukturera sin data och sedan göra prediktioner baserat på den insamlade datan. Jag möter upp Jacob Kihlbaum, vd och grundare av Binary Brains AB, i SCB-husets foajé. Mitt inne i statistikens högborg hyr de kontor och det känns väldigt passande med tanke på att statistik ligger till grund för hela deras verksamhet. – Vi har varit igång sedan årsskiftet, berättar Jacob och fortsätter: Örebro SK är en av våra första kunder. Vi arbetar också med Dormy och restaurangbranschen i Uppsala. Att Binary brains skulle etableras i Örebro var rätt självklart. – Vi är lokalpatrioter allihop och vill gärna fortsätta växa i Örebro. När SCB:s huvudkontor flyttades till Örebro sa någon politiker att Örebro skulle bli landets statistikhuvudstad. Men tittar man nu är det knappt någon mer än SCB som gör något med statistik. När det gäller AI är jag också nyfiken på vad de gör uppe vid universitetet. Alla företag idag sitter på data som i de flesta fall är en outnyttjad resurs. 38 Marknad Binary brains hjälper företagen att dels samla in och strukturera sin data och dels att med hjälp av sin egenutvecklade AI-plattform dra slutsatser och göra prediktioner om framtiden. – Många företag har data men har svårt att ta steget att analysera och blicka framåt. För oss handlar det inte om hur stor mängd data du har utan hur mycket du kan få ut av det du har. En liten krögare kan få veta hur många anställda det behövs en dag eller hur mycket mat man bör köpa in, säger han som exempel på att inte heller verksamhetens storlek begränsar nyttan av prediktiv AI. Binary Brains har byggt en plattform där de kan sammanställa data från ett företag och komplettera den tredjepartsdata. Det sistnämnda kan exempelvis handla om väderstatistik eller olika uppgifter från SCB. – I plattformen kan vi lägga till olika moduler. Exempelvis Business intelligence (BI) som kan sammanställa och visualisera datan. Vi har olika AImoduler som kan förutspå och optimera genom prediktiva modeller. Enligt Jacob öppnar detta för att ett företag exempelvis kan lägga mer optimerade scheman för personalstyrkan eller skapa bättre erbjudanden till kunderna. – Många pratar om AI men extremt få är där idag. Det är egentligen bara stora företag som Google och Spotify som är ordentligt digitaliserade. Vi vill hjälpa företagen att nå dit och samtidigt göra det så enkelt och kostnadseffektivt som möjligt. En fördel är att när man väl börjat samla in sin data och har matat in den i Binary brains plattform så blir det mer och mer effektivt över tid. – För varje dag som ny data tas in så förbättras resultatet och AI:n blir smartare över tid, slår Jacob fast. På er webbsida använder ni begreppet ”insikts- och datadrivna”. Vad betyder det? – För mig är det en motpol till den kvalitativa delen. Plockar ett företag in en managementkonsult så börjar de på samma sätt. Skillnaden är att vi tar avstamp i det som konsulten gör och ser hur statistiken kan förbättra verksamheten. Den kvalitativa delen blir bättre med relevant data. Och kunskapen tillhör alla när alla kan ta del av den. ÖSK Elitfotboll AB var en av Binary brains första kunder på området prediktiv AI. För Jacob var det lite av en drömklient. – Jag har varit ÖSK:are sedan barnsben. Jag är lite stolt över att klubben är så framåt i sitt tänk, inte ens storklubbar ute i Europa är så långt framme. Hur jobbar ni med ÖSK? – Vi förutspår bland annat hur många som kommer på matcherna. Ju bättre vi är på att förstå det som påverkar, desto bättre arrangemang blir det. Vi tittar också på vad det är som påverkar, som till exempel väder. Totalt har vi cirka 130 olika variabler. Sedan plockar vi ut de saker ÖSK kan påverka. På en säsong i Allsvenskan har man 15 hemmamatcher och det är ett väldigt litet underlag att börja med. – Därför behövde vi stega tillbaka i tiden för att få ett bättre underlag. När det gäller vädret kan vi exempelvis gå tillbaka ända till 1960-talet men med relevant data i övrigt kan vi kanske gå tillbaka tio år, berättar Jacob. När det gäller annan tredjepartsdata kan de dra nytta av statistik från hela Allsvenskan över tid. Jacob berättar att det även finns lingvistiska analyser. – Där tittar man på vad som skrivs om klubben i tidningar, bloggar och sociala medier. I vilken utsträckning skrivs det om klubben och är det positivt eller negativt? Forts. 40 »