Buffé 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23 KOCKLANDSLAGET BJUDER PÅ BUFFÉ Varså
goda! Sveriges kocklandslag bjuder Buffés läsare på en specialkomponerad jubileumsbuffé. Det är lättlagade smårätter som också passar att servera som tilltugg eller förrätter om man så önskar. Läs även om vårt framgångsrika lag och om deras tävlingsverksamhet. Av Tony Wallin Under tre år har Sveriges Kocklandslag tränat och tävlat intensivare än någonsin - med ett mål i sikte: Matlagnings-OS i Berlin 1996. En tävling som numera har full olympisk status. -Vi började våra förberedelser direkt efter förra OS:et 1992, berättar Gert Klötzke som är lagledare och Kocklandslagets "grand old man". -Alla som kände sig manade att vara med i laget fick ställa upp i en uttagningstävling. Sju valdes ut, tre handplockades och tre var kvar från förra laget, däribland lagledare Klötzke. Laget delades upp i ett Stockholmsgäng, ett Göteborgsgäng samt konditorerna. Detta för att kunna träna effektivare utan onödiga resor. Alla stora internationella mattävlingar består av två delgrenar, dels ett "kallt kök", dels ett "varmt kök". Det kalla köket innebär att man lagar mat som får kallna och täcks med gelé så att maten ska kunna stå framme och visas upp en hel dag i en varm mässlokal, tävlingarna hålls alltid på mässor. Det varma köket går ut på att man lagar mat och serverar den som på en vanlig restaurang, det sker också på mässan. Gerts fyraårsplan gick bl a ut på att ta hjälp från världens främsta matländer, och att träna mer och effektivare än någonsin. Dessutom skulle laget delta i en stor internationell tävling varje år. -Det är ett lagarbete och man måste få tävlingsrutin, säger Gert. Arbetet inför varje tävling tar ca ett år. Först börjar man skissa på de olika tävlingsmomenten: buffébordet, som visas kallt liksom en sjurätters gourmetmeny och en fyrarätters lunchmeny. Man sätter ihop en trerättersmeny för det varma köket. Konditorerna jobbar med desserter, petit fourer och förslag på bordsdekorationer i form av chokladskulpturer och sockerarbeten. När det hela börjar ta form så börjar grupperna provlaga. Justeringar görs några gånger. Därefter är det dags för ett längre träningsläger då samtliga träffas och bygger upp buffébordet m m som om det vore en tävling. Man åker hem och justerar och förbättrar. Vid nästa läger kommer en internationell domare och gör en bedömning. Nya justeringar. Och så håller man på. Grupperna tränar minst två gånger i månaden. - Vi försöker då göra maten vackrare och godare samtidigt som vi blir snabbare och effektivare, berättar Gert. I det varma köket ska man laga en meny som ska serveras 120 personer på en timme, precis som på en vanlig restaurang. På tävlingen är det mässbesökare som köper maten, och bland dem smyger sig domarna in och proväter och bedömer. -Menyn ska vara så komplicerad som det är möjligt inom tidsramen, därför är det viktigt att träna ihop sig. Det kalla buffébordet ges vanligtvis ett tema, alltifrån vikingastuk till Garl Milles-tema. Helheten är viktig och geleandet är avgörande för de kalla rätterna. - Geléarbetet kräver en kemists blandningsförmåga och en skulptörs handlag, anser Gert. Som tycker att man nu börjar behärska den konsten. I dagarna börjar Svenska Kocklandslaget att träna på rätterna som ska visas upp och bedömas i Berlin-OS nästa höst. Då kommer 30 av världens 50 främsta matnationer att få tävla. Bara att ta sig dit är en bedrift, som di svenske klarat galant! -Vi hoppas på att bli bland de tre främsta, säger en optimistisk lagledare. •
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31
Buffé Sida 32