Omtanke 1
– Med tanke på omfånget av de anhörigas insatser,
anser jag att de har fått en alltför perifer uppmärksamhet i riktlinjerna, säger Sven Larsson. Foto: Privat tydligare och bidra till att ge bättre förutsättningar för de som jobbar med vård och omsorg av personer som har demenssjukdom, säger Stefan Brené, projektledare på Socialstyrelsen. Riktlinjerna riktar sig främst till politiker, tjänstemän och verksamhetschefer. Andra viktiga mottagare är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Tanken är att de ska ge vägledning om vilka insatser som bör sättas in vid olika sjukdomstillstånd. De grundar sig på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Eftersom ingen bot finns är syftet med hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens åtgärder för de demenssjuka alltså främst att underlätta vardagen och ge bästa möjliga livskvalitet. UTGÅNGSPUNKTEN I DE nya riktlinjerna är att alla insatser ska göras utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Det gäller i allt, från utredning och uppföljning till stödinsatser och läkemedelsbehandling så ska personen, och inte sjukdomen, vara i fokus. Avsikten är att få en mer personlig 34 | www.ssil.se omvårdnad och vårdmiljö samt förståelse för de olika problem som kan uppstå i samband med sjukdomen. I de nya riktlinjerna rekommenderas exempelvis att den som har lätt till medelsvår demenssjukdom och bor kvar hemma bör erbjudas dagverksamhet. I dag bor ungefär 100 000 personer med demenssjukdom kvar i sitt hem. – Den aktivering och gemenskap som besöket innebär leder bland annat till förbättrad livskvalitet och mindre vårdkonsumtion. Dessutom blir det en tillfällig avlösning för vårdande anhöriga, säger Stefan Brené. OM FLER SKA kunna erbjudas dagverksamhet behöver den byggas ut, något som skulle innebära kostnader för framför allt Sveriges kommuner. Riktlinjerna föreslår dessutom utökad utbildning, vilket också kan innebära ökade kostnader. I dag utförs den mesta vården och omsorgen av undersköterskor och vårdbiträden – personal som ofta endast har en kortare teoretisk utbildning. För att dessa och andra yrkesgrupper ska kunna arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt säger riktlinjerna att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda långsiktig och kontinuerlig utbildning kombinerad med praktisk träning och handledning i personcentrerad vård och omsorg. Även biståndshandläggare och LSS-handläggare bör erbjudas utbildning då beslut i olika ärenden som rör personer med demenssjukdom förutsätter en grundläggande förståelse för sjukdomen och vilka konsekvenser den medför. EN AV DEM som läst de nya rekommendationerna och inkommit med remissvar är Sven Larsson, läkare samt ordförande i Alzheimerföreningen i Örebro. Ett område får enligt Sven Larsson dock för lite fokus i de nya riktlinjerna: de anhöriga. – Den informella sektorn, i detta fall insatser av anhöriga, spelar en avgörande roll för vården och omsorgen och beräknas stå för två tredjedelar av den totala omsorgen. Med tanke på omfånget av de anhörigas insatser, anser jag att de har fått