Omtanke 1
REPORTAGE ETT – En bristande anknytning kan i vux
en ålder leda till svårigheter med närhet, att reglera känslor och svårigheter att känna in andra. För den här personen blir drogen en trygg relation som levererar effekt, flykt och identitet, säger Tobias Sahlin, föreläsare och verksamhetschef för Nämndemansgården. När ingen speglar ett barnets känslor, ingen ser eller bekräftar när barnet är argt, ledset eller glatt lär sig barnet inte att förstå sina egna och andras känslor vilket i sin tur leder till en stor osäkerhet. Barnet får svårt med närhet tror inte att någon ser dem och har bara sig själv att lita till. – En konsekvens blir att dessa barn inte utvecklar någon stark identitet, ”jagbild”, eftersom vi utvecklar vår identitet i våra relationer med andra människor och de här barnen inte har lärt sig att hantera relationer, förklarar Tobias Sahlin. EN BRISTANDE ANKNYTNING leder till osäkerhet både inför sig själv och andra människor som sitter kvar upp i vuxen ålder. Vanliga konsekvenser är svårigheter att hålla kvar relationer. – Många människor med bristande anknytning flyr fältet när någon kommer för nära, och relationen börjar bli på riktigt sådär efter en tre månader, säger Tobias Sahlin. En del människor söker sig till substitut för relationer, de dövar ångest och försöker reglera sina känslor med droger. – Relationen till objektet, drogen, är starkare än relationen till andra människor. Drogen sviker inte, den är förutsägbar och den gör mig till den jag är, förklarar Tobias Sahlin I drogbehandling är det mycket vanligt att möta personer med bristande anknytning och ingen affektreglering. Det visar sig genom att den drogberoende tror att ingen ser dem, tror att folk tror att de ljuger och känner sig ensam med sina känslor. Varför är det som behandlare viktigt att förstå anknytningsproblematiken? – Anknytningen påverkar vårt beteende som vuxen. Som behandlingspersonal bör man har koll på var man själv står. Har man en trygg anknytning eller inte. Om inte kan man ha saker att jobba på i relationen till den man behandlar. Mellan 75–80 procent av missbrukare har en otrygg anknytning, men det har även nära 30 procent av övriga människor. www.ssil.se | 53