Omtanke 1
Enheten för Barn och familj på socialtjänsten i E
skilstuna hade en personalomsättning på 36 procent förra året. – Det är snarare så att man vill göra något annat. Jag var tidigare missbrukshandläggare, och var trött på att arbetet handlade om liv och död, genom ständiga bedömningar om LVM skall tillämpas eller inte. Efter en ledighet var det alltid jobbigt att komma tillbaka och få veta att någon avlidit. Som handläggare frågade man sig ständigt om man hade kunnat göra mer eller om man skulle ha gjort något annorlunda. Därför bytte jag till barn och familj. Det här är, för mig, ett positivt arbete där man faktiskt kan hjälpa ett barn i ett tidigt stadium och göra skillnad, säger hon. FÖRKLARINGEN TILL ATT människor helt lämnar yrket menar Annica Möller ligger i yrkets natur snarare än i antal hanterade ärenden. – Man ska inte blunda för att det här är ett känslomässigt krävande yrke. Det kräver mycket både av organisationen och medarbetaren, både en support uppifrån och en personlig beredskap. Vi jobbar med barn i utsatta situationer, tvivel på om man tagit rätt beslut och känslan av 26 | www.ssil.se att inte alltid räcka till är en psykisk anspänning på våra anställda, säger hon. Evy Karlsson håller inte med om att de medarbetare som slutar i yrket gör det på grund av känslomässig påfrestning snarare än hög arbetsbelastning. – De båda delarna hänger ihop. Det är klart att det blir en känslomässig stress och är svårt att driva ärenden där man tvingas placera barn, men de ärendena är inte så vanliga. I arbetet möter vi både föräldrar som är motsträviga men även positiva föräldrar och barn som få hjälp, av till exempel en familjepedagog, så att deras situation förbättras, menar Evy Karlsson och fortsätter. – Sedan är man olika som person, kan man inte gå hem och koppla av jobbet så blir det ohållbart i längden. Jag är bra på att släppa tankarna, annars hade jag aldrig hållit så här länge, säger hon. När arbetsbelastningen är som högst behöver personalen också göra svåra prioriteringar om vem de ska hjälpa först. – Forskning jämför vårt arbete med en akutmottagning, vi kan inte alltid hjälpa alla i alla situationer, det sliter på den goda socialarbetaren. Det räcker med att två personer behöver samma socialarbetare samtidigt och man kan inte klona sig, det sliter, förklarar Annica Möller. MYNDIGHETSUTÖVNING ÄR EN specialisering och profession. Annica Möller är tydlig med att man måste ha en idé om vad yrket handlar om innan man söker sig till social tjänsten. Man måste prioritera och utreda barn och unga, man måste fatta obehag liga beslut och föra fram dem. Man måste gilla tempo, tydlighet och rättssäkerhet och gilla utmaningen i att skapa goda möten under svåra förhållanden. – Vi är inte behandlare och kuratorer, vi är en myndighetsutövande socialtjänst, vi tjänar på att föra ut det budskapet så att nya kollegor kan göra ett medvetet karriär val. Vet man inte detta kommer man att lämna yrket med bitterhet och besvikelse, säger Annica Möller. Hur påverkas då medarbetarna på enheten av den höga personalomsättningen kan man fråga sig. – Självklart är det så att arbetsbelastningen ökar tillfälligt när någon slutar, för