Omtanke 1
Foto Cecilia Göthe Norlin. Interner mår bättre av
yoga Förbättrad psykisk hälsa, sömn och impulskontroll samt lägre aggressivitet. Det är några av de effekter som yoga har på frihetsberövade personer, enligt en färsk forskningsrapport. Studien visar att yogautövande kan spela en viktig roll i rehabilitering av personer som sitter fängelse. TEXT: ÅSA LARSSON DEN PSYKISKA OHÄLSAN bland dem som är intagna på anstalt är utbredd. Jämfört med befolkningen i övrigt finns en överrepresentation för bland annat psykos, depression och personlighetssyndrom. Även om många har lidit av ohälsa innan de hamnade på fängelse, kan anstaltsmiljön i sig förvärra situationen ytterligare. Kriminalvårdens uppdrag är att minska antalet återfall i brott. Visionen sammanfattas i devisen ”Bättre ut”. Klienterna ska ges möjlighet till utveckling under den period de avtjänar sitt straff och ha en bättre chans att klara av ett lagligt liv när de kommer ut. Tiden bakom murarna ska alltså leda till en positiv förbättring. För att ge internerna möjlighet till utveckling finns en rad olika behandlingsprogram och aktiviteter. En av dessa aktiviteter är yoga, en verksamhet som startade i liten skala på Norrtäljeanstalten redan 2002, och som sedan dess har spridit sig inom Kriminalvården runt om i landet. I dag erbjuder uppskattningsvis ett trettiotal anstalter och häkten i Sverige yoga till intagna under namnet Krimyoga. Nyligen har en för Sverige unik studie genomförts på svenska anstalter. Syftet var att undersöka om tio veckors yoga har effekt på de intagnas välbefinnande och beteende. ”Yoga på anstalt” är världens största, randomiserade kontrollerade studie om yoga i anstaltsmiljö. I oktober månad publicerades den i Frontiers in Psychiatry, en internationell väl ansedd tidskrift som publicerar granskade forskningsresultat. Studien genomfördes på nio olika anstalter där frivilliga deltagare slumpades in i antingen en yoga- eller kontrollgrupp. Totalt påbörjade 226 klienter studien, varav 201 var män och 25 kvinnor. Av dessa ingick ungefär 60 procent i yogagruppen och de övriga deltog i kontrollgruppen. – Vi hade inga problem med att få deltagare som ville ställa upp. Intresset bland internerna var stort. Däremot hade vi gärna sett fler kvinnor eftersom det bedrivs så lite forskning på kvinnliga intagna, säger Cecilia Fielding, leg psykolog och en av forskarna bakom rapporten. Hon förklarar att antalet kvinnor på våra anstalter är så få till antalet jämfört med män att det därför tog lång tid att få tag i tillräckligt många. FÖR ATT KUNNA delta krävdes att internen tillhörde någon av de grövre säkerhetsklasserna 1 eller 2. De skulle också ha tillräckliga språkkunskaper i svenska eller engelska för att kunna besvara frågeformulär samt minst fyra månader kvar på anstalten så att de skulle ha möjlighet att fullfölja hela studien. Deltagarna var dömda för vitt skilda förbrytelser, alltifrån brott mot liv och hälsa till sexualbrott, stöld och även ekonomisk brottslighet. Under studien föll 74 av deltagarna bort. Det kunde bero på faktorer som att de helt enkelt inte ville vara med längre, förflyttning, isolering, för många avbrott från träningen, sjukdom, skada psykisk ohälsa eller att yogan krockade med någon av internens andra aktiviteter. – Det kan tyckas mycket med ett bortfall på nästan en tredjedel, men det är inget ovanligt i kriminalvårdssammanhang. Om man jämför med andra studier utanför murarna är det dock högt, enligt Cecilia Fielding. INNAN DE INTAGNA började sin träning fick de fylla i ett frågeformulär där de fick uppskatta hur de upplevde variabler om sig själva såsom till exempel stress, aggressivitet, positiva och negativa www.ssil.se | 53