Svensk Vattenkraft 1
Småskalig vattenkraft och klimatförändringar Bill
Gates om klimathotet Somliga säger: Ja, klimatförändringen pågår, men det lönar sig inte att lägga ut en massa pengar på att försöka hejda den eller anpassa sig till den. I stället ska vi prioritera annat som gör mer för människans välbefinnande, som sjukvård och utbildning. Mitt svar på detta resonemanget lyder så här: Om vi inte går snabbt fram kommer mycket ont (och troligen av många olika slag) att hända inom de allra flestas livstid och våra barn och barnbarn råkar väldigt illa ut. Även om klimatförändringen inte rankas som ett väsentligt hot mot mänskligheten kommer den att försämra de flestas liv, och de fattigaste blir ännu fattigare. Den fortsätter att förvärras tills vi upphör att släppa ut växthusgaser i atmosfären, och den förtjänar att prioriteras lika mycket som sjukvård och utbildning. Man hör ofta ett annat resonemang: Ja, klimatförändringen är ett faktum och verkningarna blir mycket skadliga och vi har allt vi behöver för att hejda den. Med solkraft, vindkraft, vattenkraft och några verktyg till klarar vi oss bra. Det är bara en fråga om att vilja använda dem. Texten ovan är citat ur Bill Gates bok ”Så undviker vi Klimatkatastrofen” kapitel 2. Gates har tjänat och tjänar fortfarande mångmiljarder på Microsoft. Han tycker att hans leverne skapat en miljöskuld och vill därför med sin förmögenhet hitta lösningar på klimatfrågan. En av de frågor han tar upp är hur mycket utrymme varje produktionskälla tar i förhållande till producerad watt. Hur mycket kraft kan vi generera per kvadratmeter? Energikälla Fossila bränslen Kärnkraft Solenergi Vattenkraft (dammar) Vind Watt per kvadratmeter 500 – 10 000 500 – 1 000 5 - 20 5 - 50 1 - 2 Ved och annan biomassa Mindre än 1 Så långt utdrag ur Bill Gates bok. Det kan väl snabbt konstateras att energiproduktion kräver utrymme som konkurrerar med markbehov för bostadsbyggande och för skogs- och jordbruk. Att solkraften får in 5 – 10 ggr. mer effekt i watt/m2 än vindkraften uppvägs delvis av att vindkraften har ungefär tre gånger fler fullasttimmar än solcellerna. Vi kan dock konstatera att den utbyggda vattenkraften som enda energislag inte längre inkräktar på andra markbehov. Förutom markbesparingar är vattenkraften ur koldioxidsynpunkt den renaste energikällan. Enligt IPCC-rapport om livscykelanalys från år 2011 genererar vattenkraften 4 gr CO2 per kWh. Vindkraft ger 12, kärnkraft 16 och solenergi 46 gr/kWh. Fossila bränslen som naturgas och kol ger 469 resp. 1001 gr/kWh. Hotet mot småskalig vattenkraft. Vattenkraftens huvudsakliga produktion kommer från 208 stora kraftverk (i stort sett norrländska) med enorma samlingsdammar bak höga betongbyggda dämmen. I det perspektivet vill jag påstå att den småskaliga vattenkraften (de flest i södra delarna av landet) med 350 – 400 år gamla låga, långsluttande dämmen byggda för hand av naturmaterialen lera, jord och sten, är helt koldioxidfri. Om ändå de små kraftverken (tidigare kvarnar och sågar m.m.) genererat växthusgas har det kompenserats av den energi som de skapat under århundraden. I många fall har ägaren till små verk också sin bostad på verken och behöver inga transporter för att nå dem. Många av gallren rensas också för hand, vilket gör energikrävande rensverk onödiga. Produktionen från de minsta verken konsumeras i närområdet utan transportförluster. Genom att kraftigt överdosera skadeverkningar från dessa små verk i form av fiskdöd, förstörd bottenfauna och marin växtlighet vill vattenmyndigheter och länsstyrelser skapa incitament för utrivning av de små verkens dämmen, till gagn för bl.a. sportfisket. Vramsån visar upp en bottenfauna med en art- och individrikedom, som saknar motstycke i de flesta vattendragen i södra Sverige. Ån är av riksintresse för sina höga naturvärden och utgör dessutom ett N-2000-område, som styrs av en bevarandeplan. Någon förändringsplan i stil med vattenmyndigheters propåer finns inte med i N-2000-bestämmelserna. Särskilt bevarandevärd för Vramsåns del är växten jättemöja, som i detta vattendrag har sin enda växtplats i Norden. En utrivning av dämmena medför förändringar av vattenföringen, som är ett av de största hoten mot växtens existens. Som jag beskrivit i tidigare artikel, förstör det också ålhabitat. De sänkta vattennivåerna som blir följden av utrivningar gagnar överhuvudtaget inte den marina miljön. Om utrivning av någon anledning inte kan genomföras ska faunapassager anläggas. Det spelar ingen roll om fisk obehindrat vandrat förbi anläggningarna i århundraden. Om 16 SVENSK VATTENKRAFT #4 2021