Svensk Vattenkraft 1
har för ögonen, den bilden stämmer inte i dag och
inte heller med hur den kan komma att se ut när den småskaliga vattenkraftens reglerförmåga börjar användas på nytt. Man verkar inte inse att korttidsreglering kan regleras just för att begränsa förändringarna i flöde och vattenstånd. Ligger dessutom kraftverket i anslutning till en sjö, dvs har ett stort magasin, blir inverkan närmast försumbar. Den statistiska svagheten med att använda MLQ som riktvärde för minimitappning har berörts ovan. Till det ska läggas att MLQ i hög grad är beroende av att även mindre dammar håller kvar vattnet i landskapet, inte minst genom att de ligger vid sjöutlopp. De uppmätta MLQ är därför större än de naturliga. Minimivattenföring måste i stället bestämmas utifrån de lokala förutsättningarna. Kraftverksintag SVAF vill här påpeka att låglutande fingaller är en schablon, som sällan är motiverat för mindre kraftverk. Låglutande galler är inte bara en oftast omotiverad schablon utan också en dyr åtgärd. Det avgörande är inte gallrets lutning utan vattnets hastighet (detta framgår t o m i HaV:s anvisning). I mindre kraftverk är vattenhastigheten vid gallret sällan mycket mer än 0,5 m/s, vilket gör att fisken utan besvär kan gå därifrån. Det är därför vi mycket sällan hittar fisk på gallret, denna är då oftast tidigare angripen av predatorer. Inte heller resultaten från Laxelleratorn i Älvkarleby tyder på att låglutande galler skulle ha någon betydelse. Vid undertecknads tre kraftverk hittar vi sammanlagt två - tre braxnar under ett genomsnittligt år; de är dessutom oftast angripna av predatorer som gädda eller gös. Natura 2000 och artskydd Länsstyrelserna – uppenbarligen uppmuntrade av HaV och vattenmyndigheterna – försöker använda regelverken om Natura 2000 och artskydd för att komma åt vattenkraften trots att det finns explicita formuleringar om att befintliga verksamheter inte ska påverkas. Dessutom använder man en synnerligen flexibel tolkning av var gränsen för ett Natura Hästtransport av generatorn från Gottne järnvägsstation till kraftverket. Gamla kraftverket – Kvarnfallet – från 1914 i sitt ursprungliga läge. Nya kraftverket i Gottne under uppförande. SVENSK VATTENKRAFT #4 2021 9