Svensk Vattenkraft 1
”Intagsprojektet” Under sista veckan i juni gjord
es en studie av kraftverksintag i Alsterån, det var två sommarjobbare betalda av Sweco (med bidrag från SVAF) och med Anders Bard som handledare som gjorde jobbet. Magnus Edvinsson, Thomas Sandberg och jag guidade dem runt vid 15 av Alsteråns 20 kraftverk. Embla Wihk, som gjort gymnasiearbetet vid Laxelleratorn i Älvkarleby, var den ena sommarjobbaren. Hon tittade framför allt på fiskens möjligheter för nedströmsvandring vid intagen men också spaltvidd och lutning på gallren och möjligheter och behov av flyktvägar. Vattenhastigheter mättes upp med en nyinköpt vattenhastighetsmätare, de låg mellan 0,2 till 0,7 m/s. Alla de besökta kraftverken var inte i drift och de andra gick på ganska låg effekt, men de uppmätta hastigheterna har räknats om till hastigheter nära full effekt. Vidare beräknades vattenhastigheten utifrån turbinens slukförmåga och intagsarean. Kraftverksägare intervjuades också om i vilken utsträckning fisk fastnar på gallren, vilka arter och storlekar det gäller, vid vilken årstid och vid vilka flöden det förekommer mest. Som väntat är det sällan som man hittar fisk i gallret. Syftet med denna del av utredningen är att utforma ett formulär som kraftverksägare kan använda för att dokumentera när fisk fastnar så att det kan användas som underlag vid omprövningarna. Erik Isberg, som har ett år kvar på vattenbyggnadsteknik på KTH, har tittat på kostnader för all miljöanpassning av vattenkraften i hela landet. Detta med utgångspunkt från Pilotprojekt Alsterån och WSP:s utredning. Han skall sedan räkna om dessa kostnader till alla kraftverk som är anmälda till den nationella planen och som kommer att få ersättning från Vattenkraftens Miljöfond. Den stora frågan är då, kommer fondens pengar att räcka? Efter en snabb kalkyl säger Erik, att kostnaden blir 30 miljarder om kravet är att fiskvägar ska anläggas vid alla kraftverk. 24 faller på fonden, som avsatt 10 miljarder. Syftet med denna utredning är att i det första steget visa hur stor fondens underfinansiering är om pilotprojektets ambitionsnivå tillämpas på alla NAP-anläggningar, samt i det andra steget att fastställa vilken ambitionsnivå enligt Prio-KLIV som medför att fondens pengar faktiskt kan komma att räcka. Resultaten kommer att senare publiceras bland annat i Svensk Vattenkraft och på SVAFs hemsida. Gunder Holm, sekreterare SmVF SVENSK VATTENKRAFT #4 2021 25