Svensk Vattenkraft 1
ning att återkomma till denna fråga. Remisser har
vi svarat på en handfull under hösten. Det är dels tre mer tekniska förslag om elsystemet från Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät (se artikel på s 29), dels två mer "principiella" om artskydd respektive klimatnytta (se artiklar på s 24 och 30). Det intressanta med de två senare är att slutsatserna går i rakt motsatt riktning. Skulle artskyddsutredningen genomföras skulle säkerligen myndigheterna använda den för att stoppa käppar i hjulen för vattenkraften (liksom för skogsbruket). Om klimaträttskommitténs förslag förverkligas – vilket vi hoppas – kommer myndigheterna lika säkert att göra vad de kan för att negligera dem. Vattenhistoriskt nätverk har varit aktivt under hösten. De månatliga digitala mötena har bl a resulterat i skrivelse till länsstyrelserna, ett antal riksdagsledamöter och till den nye riksantikvarien Joakim Malmström. Budskapet är att omprövningarna riskerar att förstöra omistliga kulturvärden i vattenanknutna miljöer. Producentträffar för vattenkraften kommer Bixia att anordna en bit in på 2022. Inbjudan kommer att gå ut både i medlemsbrev och direkt från Bixia. Förutom elmarknaden kommer man också att berätta om ... Reglerkraft och stödtjänstmarknaden där det går framåt sakta med säkert. Just nu försinkar bristen på halvledare uppgradering av styr- och kommunikationsutrustning hos en del kraftverk, som vill sälja sin reglerförmåga till marknaden. Bland de anvisningar som fortfarande saknas finns en rapport från Svenska kraftnät och Energimyndigheten, "Miljöåtgärders påverkan på vattenkraften" är den preliminära titeln. Den skulle ha varit färdig i december 2020, nu är en remissversion utlovad till januari 2022. Under hösten har det positiva hänt att Sweco fick i uppdrag att närmare studera vilka elsystemnyttor som den småskaliga vattenkraften bidrar med redan i dag och vilka som skulle kunna tillkomma med relativt små förändringar. Sannolikheten för att Havs- och vattenmyndigheten eller de regionala vattenmyndigheterna tar till sig detta får bedömas som mycket liten, detta trots att både EU- och svenskt regelverk pekar ut många elsystemnyttor och understryker att de ska beaktas också på lokal och regional nivå. SVAF har förmånen att få sitta med i referensgruppen till projektet Lillhåven med Energiföretagen som huvudman. Också där studeras miljöåtgärders inverkan på vattenkraften och därmed elförsörjningen. Arbetet utförs av Profu, Chalmers och IVL Svenska Miljöinstitutet. Naturvårdsverket avslog SVAF:s ansökan om bidrag från anslaget till ideella miljöorganisationer. Motiveringen var att "Svensk Vattenkraftförening som huvudsakligt ändamål [har] att främja utvecklingen av vattenkraft, och dess grundläggande ändamål är att tillgodose sina medlemmars ekonomiska intressen. Enligt Naturvårdsverkets mening är föreningen därför inte en sådan ideell miljöorganisation som kan komma i fråga för nu aktuellt organisationsbidrag." SVAF överklagade beslutet men förvaltningsrätten ändrade inte Naturvårdsverkets beslut. Noteras bör att begreppet miljöorganisation inte är definierat av regeringen trots att medel från det allmänna ges till sådana. Thomas Sandberg, ordförande SVAF Gottne – nya kraftverket hundra år Den första lördagen i oktober bjöds in till hundraårsfirande vid Gottne kraftstation. Detta med anledning av att det nya kraftverket togs i drift den 21 oktober 1921. Riksspelmän från orten underhåll och det bjöds på lekamlig förplägnad. Dagen till ära var det dessutom uppehållsväder. Ett nittiotal besökare slöt upp och gick tipspromenad med frågor som anknöt till jubileet och trakten. Varje halvtimme visades kraftverket i lagom stora grupper. En promenadslinga fanns med historiska foton och tillhörande berättelser från tiden för kraftverkets uppförande och platsens föregående historia alltsedan sågverket som anlades 1759 som räknas som MoDos vagga. Därtill föreläste traktens lokalhistoriker, den inflyttade smålänningen Sven Eric Juneberg, om utvecklingen baserat på den forskning som snart går att läsa i den jubileumsbok som är under framväxt. Jubileet innebar att ytterligare fotografier och berättelser kom till känna. Däribland bilden (s 9) hästtransporten av generatorn från Gottne järnvägsstation till kraftstationen. Hästarna fick ta i då det var vår och snön bitvis saknades. Magnus Olofsson, nuvarande ägare av Gottne kraftverk Besökare vid museet vid Gottne kraftverk med de gamla marmortavlorna (som inte används för drift av kraftverket). SVENSK VATTENKRAFT #4 2021 5