Tidningen Energi 1
I vätgaslagret finns det sensorer som direkt larm
ar om det skulle ske något läckage. HANS-OLOF NILSSONS ENERGISYSTEM Solelsproduktion: 23 000 kWh/år. Elanvändning i villan och laddning av elbilen: 13 000 + 3 000 kWh/år. Värme från solfångarna: 6 500 kWh/år. Bergvärmepump: 6 300 kWh/år (värme och varmvatten). Restvärme från vätgasproduktion: 4 000 kWh. Elektrolysörens kapacitet: 5 kW. Vätgasproduktion: 250 kilo per år – drar 13 000 kWh solel. Bränslecellens elproduktion: 4 000 kWh. Kostnad för energisystemet: 2,5 miljoner kronor. Hans-Olof Nilsson kollar olika värden kopplat till sitt elsystem, vilket numera säljer stödtjänster till Svenska kraftnät. rummet och det är ett passande namn, för här ryms mängder med tekniska prylar. HansOlof öppnar ett skåp där det ryms litiumbatterier. Totalt finns fyra skåp och varje skåp innehåller batterier på 40 kWh. Halva systemet används till det egna huset och andra halvan kommer att användas för stödtjänster. D är står också en elektrolysör och dit går överskottet av solel på cirka 15 000 kWh per säsong för att spjälka vanligt dricksvatten till väte och syre. Vätet går vidare till vätgaslagret, som finns i ett separat hus i trädgården. Bredvid elektrolysören står en bränslecell där vätgasen omvandlas till el. Bränslecellen startar automatiskt när batterier gått ner till en SoCnivå (State of Charge) på 30 procent, vilket sker under vintermånaderna när solen inte lyser tillräckligt. – Där finns det varmvatten, säger Claire Cosgrove Nilsson plötsligt och pekar på tre ackumulatortankar. Där lagras vattnet som värms upp av solfångarna. – Solfångarna kan producera 6 500 kWh termisk energi och huset använder 1 500 KWh, så det är en miss jag har gjort. Det är alldeles för många solfångare i förhållande till behovet. Hade jag byggt huset idag hade jag valt att ha fler solceller på den ytan i stället, säger HansOlof Nilsson. – Nu använder jag varmvattnet till snösmältning utanför huset, där det går värmeslingor. Det är lite överkurs, men kul, säger HansOlof Nilsson och ser så där nöjd ut igen. Vi lämnar huset och går ut på infarten. Tio meter från villan ligger vätgaslagret, som ryms i en byggnad lika stor som en friggebod. HansOlof Nilsson öppnar dörren och där inne ligger 203 röda gastuber, vilket motsvarar 9 000 kWh energi då de är fyllda. – Andra har vinkällare, medan jag har gastuber i stället för vinflaskor. I augusti brukar vätgaslagret var fullt och i oktober–november börjar vätgasen skickas tillbaka till huset för att producera el, säger HansOlof Nilsson. En fråga som HansOlof Nilsson alltid får av besökare är om vätgassystemet är säkert. Frågan är befogad då vätgas som blandas med luft och antänds kan leda till en mycket kraftig explosion. Han berättar att om man har mer än 1 000 liter vatten volym av gas så krävs det tillstånd av Räddningstjänsten. Det är ett tillstånd som räcker sex år och därefter behövs ett nytt tillstånd. – Det har aldrig varit några problem att få detta tillstånd. Därutöver ska det besiktas av ett tredjepartsorgan och det har fungerat fint. Det finns också ett larmsystem med flera sensorer som direkt känner av om det blir det minsta läckage – det känns säkert, avslutar HansOlof Nilsson. TIDNINGEN ENERGI NR 3 2024 35