Bokstart i Sverige 1
Bokstart i Sverige Bokstartgaranti i framtiden? U
ppföljning av arbetet med Bokstart har främst skett genom den utvärderingskonferens som anordnats för de kommuner som arbetar med Bokstart. Vidare har årsrapporteringen till KUR fungerat som uppföljning för de kommunala projekten. Vad gäller de resultat och effekter som kan urskiljas uppfattas från regionalt håll att folkbiblioteken i större utsträckning arbetar med målgruppen 0–3 år, vilket är det övergripande målet med bokstartarbetet. Det uppfattas även finnas en större medvetenhet kring bibliotekets språkfrämjande roll i samarbete med förskola och BHV i kommunerna. Samma sak gäller även på regional nivå, där tidigt läsfrämjande har fått en starkare roll i barnhälsovården, både på strategisk och operativ nivå. Detta beskrivs genom att kulturens roll för språkutveckling har blivit tydligare. ”Det har blivit mycket tydligare, kulturen har kommit in som ett redskap på ett annat sätt.” Vad gäller nedslagen i kommunernas arbeten så upplevs bokstartarbetet ha påverkat målgruppen i den mening att läsningens roll har lyfts. ”För barnen har böckerna blivit en tydlig aktivitet, det är någonting man gör.” Arbetet med Bokstart kommer att fortsätta från regionalt håll, dock utifrån de förutsättningar som finns framåt. Det handlar främst om att det är svårt att frigöra tid utan medel och mandat kopplade till detta. På regional nivå finns en stark vilja att intensifiera och vidareutveckla arbetet med Bokstart. Utifrån regionens roll i Bokstart betonas några utmaningar som har funnits och som finns framåt. Det efterfrågas en tydligare enhetlighet i arbetet med Bokstart. För närvarande upplevs det vara tämligen otydligt i vad en regions roll i Bokstart bör vara och det framförs därför önskemål om att denna roll förtydligas. En annan svårighet som funnits kopplat till detta har att göra med att bidrag funnits att tillgå från olika håll. Då kommunerna i Skåne både kunnat söka medel från Kulturrådet och från regionen har viss förvirring uppstått som har försvårat arbetet med samordning. Att det har förekommit skillnader i exempelvis vad projekten kallas runtom i landet och inom regionen, och att det saknats stödstrukturer för regionens samordnande roll betonas som viktiga frågor att beakta framåt. Detta betonas särskilt i arbetet med Bokstart inom BHV, utifrån verksamheternas olika kulturella skillnader. Då vården tydligare utgår från striktare styrning och jämlikhet, efterfrågas tydligare riktlinjer och metoder för hur BHV ska kunna arbeta med Bokstart. Ett sådant sätt skulle kunna vara att inkludera en bokgåva och en lässtund i BHV:s ordinarie hembesök, vilket ses som en realistisk utveckling framåt för BHV i Skåne och som även har testats på kommunal nivå i Skåne. Det kräver dock tydligare riktlinjer, både från nationellt håll och från ledningen regionalt. En annan del av detta är att bokstartarbetet har behövt konkurrera med utvecklingsarbetet Digitalt först. I och med att Bokstart har varit ett frivilligt projekt baserat på ansökan upplevs detta ha blivit något bortprioriterat av biblioteken, i och med att Digitalt först har riktats till samtliga bibliotek. En nyckel framåt för arbetet med Bokstart ses inom den regionala biblioteksplanen. Fram till år 2020 finns Bokstart nämnt i denna för Skåne och projektet arbetar nu med att få in Bokstart som arbetsområde även efter detta. Detta betonas som en viktig del i förankringsarbetet med Bokstart. Sammantaget ser Region Skåne stora fördelar med att fortsätta med Bokstart och visionen är att en ”Bokstartsgaranti” ska finnas för regionens invånare. Detta skulle inkludera de tre Bokstartsögonblicken och bokgåvorna. Frågan om hur bokgåvorna ska finansieras framöver är dock fortfarande obesvarad. 37/64