NG Sthlm 1
– En annan del var förpackningssidan, där frågade
vi oss hur vi kunde få bort en del av plasten? Då kom jag på att vi kunde använda oss av en sorts militärvikning där man viker plaggen in och ut i sig själva. I ett paket får vi nu in 30 fler T-shirtar än tidigare, och man behöver ingen enskild plastpåse för varje, säger Anastasios Lappas. Att kläder ska vara hållbara i ordets bokstavliga betydelse är grundläggande för ett företag som gör arbetskläder. Där har många modeföretag en bit kvar att gå, särskilt i en förändrad bransch där nya affärsmodeller som uthyrning av kläder ställer krav på att ett plagg faktiskt ska kunna bäras och tvättas många gånger. – Den största miljövinsten är ju att plaggen håller så länge som möjligt, men den biten hade vi redan. Man skulle kunna tänka sig att det skulle bli ett problem att hitta hållbara fibrer som har den här höga kvaliteten, men det har inte varit några problem, säger Lisa Rosengren. Förutom att kunna presentera sin egen kollektion, och dessutom få en rad fina priser och utmärkelser för den, så hoppas man att arbetet kan ge ringar på vattnet. Sandra Roos och hennes kollegor på RISE märker ett snabbt växande intresse för att kunna sätta en trovärdig, jämförbar hållbarhetsstämpel på sina produkter. – Det som Fristads gjort är att man har visat att det faktiskt funkar. Det är just dessa siffror som kunden efterfrågar: Hur mycket koldioxid har gått åt? Hur mycket vatten har använts för att göra detta plagg? Tiden är kommen för att man faktiskt redovisar sin klimatpåverkan, säger hon. Men mode- och textilbranschen är en snårig sådan, med många steg i tillverkningen och en mängd aktörer inblandade i olika delar av världen. – Det är inte som att producera en morot eller en liter mjölk. Har man en REPORTAGE fabrik i Asien som man kanske har svårt att kommunicera med från början, så kan det vara svårt att få dem att kontakta sin tygleverantör, färgeriet, väveriet och spinneriet. De har heller aldrig fått frågan: Hur mycket energi gör ni av med per kilo tyg ni producerar? Kommer er el från solceller och naturgas, eller från det statliga elnätet som i till exempel Kina är baserat på kolkraft? säger Sandra Roos, som tillsammans med Anastasios Lappas och Lisa Rosengren reste runt till Fristads alla leverantörer – och till slut fick så många svar på sina frågor att en standard kunde bli till. För hållbarhetsfrågan kommer bara att klättra på agendan, och det kommer inte bara att handla om hur vi tillverkar nya plagg. – I framtiden måste vi också se över hur vi tar oss an färdiga plagg, hur man återanvänder fiber. Det tror jag är framtiden, att vi återanvänder alla de resurser vi har i dag, säger Lisa Rosengren. APLACE Magazine