Bumsen 1
Om klädsel – igen I Bumsen 2 – 2009 skrev jag på
redaktörens begäran en längre artikel om klädsel vid hojåkande. Vid en genomläsning nyligen slogs jag av hur snabbt tiden går och det kan vara på plats med en uppdatering. BROR GÅRDELÖF ML 2661203 Mer om moderna ylleplagg I den förra artikeln nämndes yllefrotté som exempel på ypperliga underplagg för hojåkare under vår och höst. Det materialet är emellertid alldeles för varmt för sommaråkning. Ett utmärkt alternativ för varma dagar är underställ av tunn, smidig Merinoull, påminner närmast om siden. Plaggen är svala under varma dagar och har ett förbluffande brett användningsområde temperaturmässigt – i synnerhet om man åker i ett MC-ställ med urtagbart innerfoder. Samma material finns också för kortkalsingar, under svettdrivande sommardagar är de närmast revolutionerande jämfört med bomull – i likhet med andra ylleplagg kan dessa tunna vävar bäras på kroppen mycket längre än syntetplagg innan de börjar lukta illa. Siden Till det som skrevs om siden i förra artikeln, kan läggas att sidenplagg numer är lätta att få tag på, via exempelvis www.sidenselma.se, och att ryktet om högt pris är något överdrivet. På klubbens hemsida finns en del inlägg där bärarna konstaterar att siden är helt oslagbart vid värme. Andasmembraner – allvädersställ Utvecklingen är fortsatt snabb vad textilplagg med andasmembraner gäller. Tidigare har plaggen i regel haft ett yttertyg, därunder eventuellt slitskikt och så småningom andasmembranet. Nackdelen är förstås att allt utanför andasmembranet blir blött – och därmed både kallt och tungt – även om det till viss del kan motverkas med impregnering. I moderna plagg av toppkvalitet – från bl.a. BMW och Rukka – har andasmembranet laminerats på yttertyget, vilket i praktiken betyder att enbart plaggets yta – som dessutom kan impregneras – blir blöt. Resultatet blir plagg som är bekvämare att bära och torkar betydligt fortare. 14 BUMSEN 1 – 2012 I övrigt är denna marknad väldigt stor och det torde idag vara omöjligt att hävda att ett enda ställ är bäst för alla tänkbara situationer. Mitt eget är således utomordentligt under vår och höst, dess få ventilationsöppningar kan däremot göra varma sommardagar till svettiga upplevelser. Andra ställ har avsevärt fler ventilationsöppningar – men får åtminstone i tester inte lika fina omdömen vad regntäthet gäller o.s.v. Att en asfalttouringåkare dessutom inte har samma behov som grusbusaren eller äventyraren ger ytterligare dimensioner åt valet av mc-ställ. Handskar Ovanstående om laminering av andasmembraner gäller i ännu högre grad handskar. Separat yttertyg med andasmembran i löst foder ger dels blöta handskar och dels ofta ett elände när de då skall tas på. Impregnering av yttertyget kan i bästa fall minska detta problem – liksom handskar där membranet laminerats på yttertyget. Halskragar Långvarigt regnande gör inte sällan att vatten söker sig in via hals- och ärmlinningar – d.v.s. även om plagget i sig är regntätt blir man så småningom blöt av det som sipprar in. Här finns en del att tänka på för att minska problemet. 1. En buff, halskrage etc., som inte är väl impregnerad eller på annat sätt håller vätan borta, kommer till slut att bli mättad med vatten och fungerar då som en veke, vilken drar in vatten utifrån. 2. Ett sätt att minska detta problem – förutom att ha impregnerade plagg och/eller byta innan de blivit genomsura – är att lägga kragen utanpå jackan. Då har taktegelprincipen en rimlig chans att fungera. Lägger man som vanligt samma krage innanför jackan, är det ju i princip som att stoppa ned regnbyxorna i stövlarna. Då skall man inte bli förvånad om man blir blöt om fötterna! 3. En del tillverkare levererar jackor med en extra, extern krage, som i princip eliminerar behovet av buff etc. En sådan krage kan vara litet bylsigare än traditionella lösningar, under ihållande regn är den dock ett bra sätt att hålla vätan borta från halsen. Outlast® Outlast innebär att textilfibrer behandlats med ett ämne som har förmågan att ta upp och avge värme. Den engelska termen är Phase Change Material, PCM, vilket kan översättas med ”fasskiftesmaterial”. När det är svalt befinner sig materialet i fast form (fas), när det värms upp övergår det till att bli flytande (vätskefas). Den processen kräver värme – d.v.s. det blir svalare inne i plagget. När det blir kallare återgår ämnet på nytt till fast form, varvid den värmemängd som tidigare tagits upp åter avges. Tekniken innebär alltså att samma plagg kan bäras inom ett vidare temperaturspann än ett icke-Outlast-plagg. Under en mycket varm juliresa i Alperna 2010 åkte en av deltagarna i tunt Merinoullställ och Outlastfodret kvar i plaggen – även vid temperaturer över 25°. Märkligt nog var han inte svettigare än någon av oss andra, så principen verkar fungera – måhända även så att fodret faktiskt höll värmen utanför kroppen i stället för att släppa in den genom plaggen(?). Förutom mc-ställ – och en mängd andra typer av fritidskläder, exempelvis för skid- och snowboardåkare – finns även Outlast-behandlade underställ. Tvätt Många myter är i svang om tvätt av allvädersställ. Det enklaste är – självklart – att läsa tvättråden och följa dem. Jag brukar pensla flytande, outspätt tvättme