Omtanke 1
Rörelseglädje. Att låta brukarna utvärdera verksa
mheten ger ökad nöjdhet. Foto: Getty Images. problemskapande beteende måste vi bestämma oss för att om något går fel är det vårt fel, aldrig brukarens. – Vi behöver ta ett ansvar Johan Appel. och fokusera på vad vi kan förbättra och inte lägga det på en ”tjatig, envis, jobbig” brukare. Om vi till exempel har en person på ett demensboende som är orolig på kvällarna, är uppe och går och har svårt att komma till ro och somna måste vi ställa oss frågan vad vi vill uppnå – vi skapar ett mål. Det kan vara att personen ska känna sig trygg, så att denne blir lugn och varvar ned (Create). – Man flyttar på så sätt fokus från ”här och nu” till ”hur det kan bli”, säger Johan Appel. 22 | www.ssil.se När vi har identifierat vart vi vill komma ska vi utveckla aktiviteter som tar oss dit. Det kan vara små förändringar i rutinerna som gör stor skillnad, om man utgår ifrån just den brukarens personlighet. Ibland kanske brukaren inte själv kan tala om vad som skulle få den att må bättre. Framför allt på ett demensboende där de ofta har svårt för att kommunicera. I exemplet med den oroliga brukaren ovan, kan det vara något så enkelt som att skapa en lugn och trygg miljö genom att man tillsammans med den äldre strax innan läggning tittar i ett album med bilder på brukarens nära och kära i förhoppning om att personen blir lugnare och får lättare att somna. När vi testar om handlingen leder till vårt önskade läge är vi inne på det andra steget i CARE, det vill säga Act. DÄREFTER ÄR DET dags att följa upp och utvärdera om aktiviteten ledde till ett önskade läget, Reflect. När vi utvärderar kan vi använda rubrikerna, ”Sluta med”, ”Fortsätta med”, ”Börja med”, ”Mindre av eller mer av”. Allt detta ska dokumenteras av stödpersonen så att all personal kan utföra samma åtgärd, inte bara den som är duktig på att mentalisera. Genom att införa de här rutinerna kan vi börja att agera – se till att brukaren är lugn innan den ska gå och lägga sig i stället för att reagera på att den är orolig när den inte kan sova. – När jag kommer till en verksamhet lägger man i dag ungefär 80 procent på att reagera på ett beteende i stället för att se till att det över huvud taget inte uppstår. Oron bland brukarna minskar markant