Omtanke 1
AKTUELLT Skrattets hälsoeffekter är underskattade
Förbättringar i patientlagen i fokus Den 7 maj genomfördes landets första Patientriksdag på Norra Latin i Stockholm. Några av landets tyngsta patientförbund; Riksförbundet HjärtLung, Astma-och allergiförbundet, Neuro, Blodcancerförbundet samt Huvudvärksförbundet, tillsammans med politiker och delar av professionen arbetade under dagen fram 20tal förslag kopplade till patientlagen i detta helt nya forum. Ambitionen är att detta nya forum ska bli återkommande varje år, och att för varje år lyfta nya teman. Detta första år var temat patientlagen. Genom grupp diskussioner och ett påverkanstorg diskuterades tre områden i patientlagen som ofta är föremål för diskussioner. I grupper diskuterades förbättringsförslag och utrymme gavs att komma med ytterligare idéer. Våldsutsatta hbtqipersoner bär på trauman För att möta personer med hatrelaterade trauman behöver skolan, socialtjänsten, kriminalvården och andra samhällsfunktioner särskild kompetens kring sambandet mellan psykisk ohälsa och minoritetsförtryck. Detta menar psykoterapeuten och pionjären Anneli Svensson. Torsdagen den 25 april kom Annelie Svensson till Umeå för att föreläsa om psykisk ohälsa bland våldsutsatta hbtqi -personer. Föreläsningen är en del av Ojämlikhetens pris – en föreläsningsserie om ohälsa som en konsekvens av diskriminering. Föreläsningarna arrangeras av Rättighetscentrum Västerbotten, Sensus och Region Västerbotten. – Det är dags att vi börjar prata om diskriminering som ett folk hälsoproblem nu. Diskriminering bidrar till försämrad livskvalité och påverkar vad människor vågar drömma och hoppas om i livet. Ett aktivt arbete mot diskriminering kan både förändra och rädda liv, säger Jenny Saba Persson, verksamhetsledare på Rättighets centrum Västerbotten. Världens behöver mer barnskratt och oavsett ålder borde vi alla skratta ännu mer. Det hävdar röstläkaren och skrattexperten Henrik Widegren i samband med Världsskrattdagen den 5 maj. – Det är viktigt och kul att man fokuserar på skrattet, som är ett av våra mest grundläggande beteenden och kommunikationskanaler. Men sedan innebär ju inte det att man måste vara allvarlig de resterande 364 dagarna, säger Henrik Widegren. Skratt är något vi ska ta på allvar. Just humorn är det första Henrik Widegren. som försvinner hos en stressad person, menar Henrik Widegren som också lyfter skrattets smittoeffekt: – Vi ska inte glömma att leenden och skratt smittar. Det finns en ”leendereflex” som innebär att om du ler mot en person, kommer den personen reflexmässigt att vilja le tillbaka. För organisationen Barnfonden är barnskratt en central del av arbetet under alla årets dagar. För just skrattet är en universell metafor för barn som är trygga och mår bra. En viktig del i Barnfondens arbete är att se till att barnen får en så bra start i livet som möjligt. Att barn får vara barn och att föräldrar blir medvetna om vilken betydelse stimu lansen och leken har för barnets hälsa och utveckling. – När barn får växa upp i en trygg och respektfull miljö finns större plats för lek och skratt. Föräldrarna vi arbetar med lever ofta under mycket utsatta förhållanden och vi ger dem stöd i hur de kan förstå, tolka och stimulera sitt lilla barn, säger Martina Hibell, programchef på Barnfonden. Enligt många utvecklingspsykologer är leenden och skratt den första riktiga kommunikationen mellan ett späd barn och en förälder. När barnet föds kan det bara kommunicera genom att gråta, men efter två till tre månader kommer de första leendena och skratten. – Man tror att detta är viktigt för anknytningen mellan barn och förälder och kanske är grunden i vår empatiska förmåga. Först vid ett års ålder kommer de första orden som sedan blir en viktigare och mer nyanserad kommunikationskanal, förklarar Henrik Widegren. På frågan om vi borde skratta mer ger Henrik Widegren ett tydligt svar: – Ja, för skrattets hälsoeffekter är underskattade. Dessutom är det ju roligt att skratta! Tengai är världens första sociala intervjurobot På TNG:s årliga trend- och framtidsspaning i Göteborg talades det om trender inom fördomsfri rekrytering och jobbsökande. Dessutom presenteras nyheten Tengai – världens första sociala intervjurobot – som nu är klar för den svenska marknaden. Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se Frukostseminariet ”Fördomsfri rekrytering 2020: Human and Beyond” ägde rum på Biograf Draken i Göteborg. TNG bjöd på frukost samt research, trender och insikter kring hur 36 | www.ssil.se rekrytering och jobbsökande förändras och påverkar företags mångfald, kompetensförsörjning, HR-teknik, chefers ledarskap och framtidens arbetsmarknad. Den sociala intervjuroboten Tengai, som är utvecklad utifrån Furhat Robotics ramverk, är världsunik och har redan fått stort globalt genomslag. Under eventet berättade Elin Öberg Mårtenzon, Chief Innovation Officer på TNG, om hur TNG med Tengai utmanar den traditionella anställningsintervjun och gör den mer fördomsfri, samt visade hur en intervju med Tengai kommer att gå till.