Magasinet Omsorg 1
Tema: Hälsa & välmående S OM FÖRESTÅNDARE för Age
Cap – Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet – vet Ingmar Skoog vad han talar om. Här har man i över femtio års tid bedrivit ingående studier på hur ”årsrika” personer mår och presterar ur olika dimensioner, fysiskt och kognitivt. Och det har varit en dramatisk utveckling i alla åldrar. Ändå hänger vår föreställning om äldre människor inte riktigt med de senaste rönen. – Föreställningen om vem som ska betraktas som gammal bildar vi tidigt och vi bär ofta med oss den hela livet, säger Ingmar Skoog. När Magasinet Omsorg möter honom är han ett av huvudnumren på Äldreomsorgsdagarna på Älvsjömässan. Han är inte helt obekväm med uppmärksamheten. När han kliver upp på scenen bredvid konferencieren Amelia Adamo skiner han i kapp med strålkastarna. Framför honom sitter över 500 nyckelpersoner inom äldreomsorgen från kommuner runt om i landet. Det budskap han har med sig går inte att ta miste på – vi måste ändra vår syn på äldre och åldrande. – Det är nästan som att jämföra äpplen och päron när man ser på sjuttioåringar idag och för femtio år sedan. Dagens sjuttioåringar presterar på en nivå – fysiskt och kognitivt – som motsvarar den tidens femtioåringar. Ändå buntas personer i den här åldern oftast ihop som ”sköra”, senast nu under pandemin. Det har lett till stora umbäranden för den här gruppen. FÖR NÅGOT ÅR SEDAN blev han inbjuden att tala på politikerveckan i Almedalen. Av misstag ändrade någon titeln på hans föredrag från ”70 är det nya 50” till ”70 är det nya 20”. Men även den parallellen går att göra, menar professorn. – Dagens sjuttioåringar har faktiskt väldigt mycket gemensamt med tjugoåringarna. Det är en tid i livet då man vill passa på att leva. I tjugoåringarnas fall handlar det om att resa och upptäcka 10 Magasinet Omsorg saker innan familj och karriär tar överhanden. För sjuttioåringarna handlar det om att göra det man skjutit upp under familje- och arbetslivet innan kroppen börjar säga ifrån. Pandemin avslöjade vad Ingmar Skoog kallar ”en skrämmande okunskap” bland många beslutsfattare kring äldres livsbetingelser. Tillsammans med de yngsta fick de äldre bära en stor del av lasset för den strategi som valdes för att bekämpa viruset. Mest kritisk är han mot hur äldre uppmanades att isolera sig. Enligt den forskning som hans team bedrivit är det nämligen en av de viktigaste riskfaktorerna när det gäller att påskynda åldrande. – Det är kort sagt jättefarligt. Vår forskning visar entydigt att hälsa och välmående bland äldre är starkt kopplat till ett aktivt liv med sociala utbyten och aktiviteter. – Om jag inte hade gjort mätningarna själv så hade jag inte trott dem. Efter bara sex veckor tillsammans med barnen såg vi förbättringar hos samtliga deltagare när det gäller både självständighet och kognition. På vissa hade förbättringen varit så stor att de inte längre kunde klassas som dementa. En remarkabel förändring. För honom har det stärkt tesen att många äldre i Sverige är i sämre skick än de behöver vara, att de med rätt stimulans och motivation kan fortsätta leva ett Håll igång hjärna, kondition och muskler. ”Vår forskning visar entydigt att hälsa och välmående bland äldre är starkt kopplat till ett aktivt liv med sociala utbyten och aktiviteter.” Detta perspektiv borde också i större utsträckning genomsyra äldreomsorgen. I tv-programmet ”Fyraåringarna på äldreboendet”, som spelades in på Attendo Maria Winkvist i Norrtälje, var Ingmar Skoog med som en av experterna. Han hade inga höga förväntningar inför mötet mellan förskolebarnen och de äldre. Flera av de som deltog hade långt framskriden demens och svårt att klara sina vardagsbestyr utan hjälp. Men resultatet förvånade honom.