Omtanke 1
eftersom vi är i den här miljön. Vi har en hög ni
vå på språket här vilket även utvecklar de boendes språk. aktivt liv i rätt miljö Brukarna stannar allt mellan tre månader till flera år. För Richard och hans kollegor är det viktigt att brukaren efter vistelsen hos dem kommer till en passande miljö. – Det är inte alls roligt att lämna en brukare som utvecklats hos oss och fått ett aktivt liv, i en miljö där han eller hon inte kommer att ha kompisar i sin nära vardag att kommunicera med. Kanske kan bara en person i personalen teckenspråk. Det är tufft. Personen blir mer isolerad och tappar i kommunikation. Han konstaterar samtidigt att det är svårt för små kommuner att ha boendealternativ speciellt för döva och hörselskadade och att det Stiftelsen Mo Gård Äger Stiftelsen Mo Gård gör; Sveriges Dövas Riksförbund, Förbundet Sveriges Döv Blinda, Finspångs kommun och Östergötlands läns landsting. Stiftelsen delar ut stipendier för forskning kring Mo Gårds målgrupper. Mo Gård har cirka 450 anställda. också därför är viktigt att Mo Gård genom Odigos fortsätter att satsa på målgruppen. Verksamheten på Ystad har sex platser och anpassas efter de behov som de boende har. Inom Mo Gård, som har funnit sedan 1947 och då var statligt, finns stor kompetens. Förutom Odigos finns inom Mo Gård; LSS verksamhet, gymnasiesärskola, folkhögskolor och Nationellt kunskapscenter för dövblinda (NKCDB,) vilket är ett statligt uppdrag som stöttar kommuner och landsting i frågor kring just dövblindhet. Till verksamheten i Ystad är en psykolog och läkare knuten och personalen får löpande utbildning i de olika metoder som används. Personalen ska kunna mycket Förutom ART (anpassad efter att teckenspråket är ett mer kort och komprimerat språk än det talade) och KBT används Katkit och Tejping. Båda är verktyg för att förbättra kommunikationen och lättare kunna uttrycka vad man vill och känner. – De boende har ofta svårt att förmedla saker och även svårt att Kommunens tillsyn Den senaste tillsynen som genomfördes av Odigos HVB i Ystad genomfördes i april 2009 av Ystads kommun och lämnades utan anmärkning av länsstyrelsen. Under tillsynen gicks följande punkter igenom: Verksamhetens mål och syfte, målgrupp, lokaler, personal, handledning, verksamhetens innehåll, samverkan, dokumentation och kvalitetssystem. Kommunens bedömning är att verksamheten bedrivs med god kvalitet och säkerhet. ta till sig information. Det är väldigt frustrerande att inte kunna kommunicera fullt ut. Odigos förmedlar att det är viktigt att vara del i ett större sammanhang och därför är personalen alltid med aktivt med brukarna. – Vi gör saker tillsammans. Om vi badar så sitter inte personalen vid poolkanten utan de är med och badar. Det tankesättet genomsyrar allt vårt arbete, säger Richard. Han konstaterar att det är höga krav på personalen. De ska kunna teckenspråk, gärna känna till dövkulturen, ha adekvat utbildning för behandling och det gäller att de trivs med sitt jobb och utstrålar det. För om det är några som är duktiga på att bedöma mimik och kroppsspråk och dra växlar på det så är det personer som är hörselskadade eller döva. – Det görs tolkningar hela tiden och våra brukare är känsliga för vibbar. Det handlar väldigt mycket om vilka signaler vi sänder ut, för det är en stor del av deras språk. 10 www.ssil.se