Omtanke 1
Kämpar för förbättringar Text och Foto: Kerstin K
arell Maria Moraes åsikter om isolering har lett till en utredning av BO och hon fick nyligen pris av IM-stiftelsen. Som13-åring fick hon ett LVU och placerades på SiS. Hon är hård i sin kritik mot att ingen lyssnade på hennes önskemål och chockades över att det finns det hon kallar ungdomsfängelser i Sverige, fastän ingen vet. V i träffas på Unga Kris (Kriminellas revansch i samhället) lokal i Linköping, den lokalavdelning som hon själv startade för två och ett halvt år sedan. Men hon är tydlig med att det hon säger i intervjun kommer från henne som person, inte från Unga Kris. – Jag föreläser inte för Unga Kris längre, det skadade vår relation till SiS och krockar med föreningen. Det jag uttalar om SiS är mina egna åsikter, säger Maria Moraes. Och det är inget snack om att hon vet vad hon tycker, står för och vill se en förändring av. Det är mycket viktigt för henne att Unga Kris har en god relation till SiS (Statens institutionsstyrelse), eftersom de samarbetar kring utslussning av ungdomar vilket var det stöd som blev avgörande för henne själv den dag hon lämnade sitt LVU bakom sig. Eller som hon uttrycker det; ”Det ska vara en insluss in i samhället.” Fint kvitto på bra arbete I våras fick hon IM-priset. I motiveringen står: ”Maria Moraes får IM-priset till Britta Holmströms minne för att hon hade egen kraft att ta sig vidare från en svår ungdomstid med bland annat kriminalitet och institutionsplacering och för att hon sedan använt den kraften för att hjälpa och stödja andra i samma situation.” – Att få priset känns bra. Det är ett kvitto på att jag gör ett bra arbete, det bästa kvittot hittills. Prissumman på 50 000 kronor sitter på sparkontot för framtiden. I priset ingår även en resa till en av IMs verksamheter. Vart hon ska åka vet hon inte ännu och det kommer inte att ske förrän nästa år. – Mina tvillingtjejer är så små ännu, jag vill att de ska vara lite äldre, säger Maria och förklarar att hon jobbar mindre som verksamhetschef på Unga Kris just nu för hon vill få mycket tid med döttrarna. Hon är en mogen 22-åring med stor integritet som talar klarspråk om sin egen situation och vad hon anser behöver förändras inom ungdomsvården. Det hon verkligen är emot är den isolering som förekommer på institutioner. – Jag vill att den ska avskaffas helt. De motiverar den med att man är en fara för sig själv eller för andra. Själv blev jag isolerad en natt för att jag hade rymt under ett tandläkarbesök, jag hade inte varit våldsam eller tagit droger. Det var en ren bestraffning. De säger att det ändrat på det där nu, men jag hör fortfarande från ungdomar att de varit inlåsta. Inlåsning hörde liksom till Varken under sin institutionsvistelse eller efteråt reflekterade Maria speciellt mycket över att isolering förekom, tills hon i sin roll inom Kris träffade Barnombudsmannen Fredrik Malmberg. Innan dess hade hon tänkt att inlåsning liksom hörde till. Men hon ville se en förändring. – Jag träffade BO på ett möte och jag mer eller mindre konstaterade i en halv fråga att ”Barnkonventionen gäller väl inte på SiS?” Han blev lite chockad och sa att det gjorde den visst. Jag berättade om isoleringarna och det ledde till den kritiska rapport som BO släppte 2010 om just det. I den konstateras att under 2009 blev drygt 300 ungdomar avskiljda på något av de 26 statliga ungdomshemmen. FN:s barnrättskommitté kritiserar Sveriges användning av isolering av unga på statliga särskilda ungdomshem. Motiveringen är att disciplinära åtgärder som isolering och andra straff som skadar barns fysiska och psykiska hälsa är strikt förbjudna enligt barnkonventionen, och bör avskaffas. – Att vara en del i den utredningen är en av de absolut viktigaste sakerna jag har gjort. Men jag vill att isolering ska avskaffas helt. Hennes egen uppfattning av ungdomshemmen hon var på, var d” Att vara en del i den utredningen är en av www.ssil.se 21 e absolut viktigaste sakerna jag har gjort. Men jag vill att isolering ska avskaffas helt.