Omtanke 1
Kortnyheter Ny chef på Renforsen Mats Kärnestad ä
r ny institutionschef för SiS LVM-hem Renforsen i Vindeln. Han är legitimerad sjuksköterska med gedigen erfarenhet av tvångsvård av vuxna missbrukare. Carema Orkidén får nytt förtroende Carema Orkidén vann upphandlingen som avser driften av fyra gruppbostäder enligt LSS vid Örbrinken och Vitnäsvägen i Huddinge. Beräknad avtalsstart var 2012-09- 01 och avtalet löper i två år med möjlighet till totalt fyra års förlängning. Detta är tredje omgången som Carema Orkidén fått förtroendet att driva gruppbostäderna på entreprenad. Kontraktsvärdet ligger på cirka 12,9 Miljoner kronor per år. Förstärkt tillsyn av psykiatriska vården Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att förstärka tillsynen över den psykiatriska hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen tilldelas 50 miljoner kronor för genomförandet av uppdraget och ska senast den 15 maj 2013 redovisa erfarenheter och resultat. Ny avdelning på Margretelund SiS ihar invigt en ny avdelning, kallad Arnhem, för tvångsvårdade pojkar i ålderna 16-20 år på Margretelund. Avdelningsföreståndare är Lotta Brakken. Humana och Förenade Care i forskning Humana och Förenade Care har slutit avtal med Ersta sköndal högskolan om att ingå samarbete kring tre studier under lika många år. Det är Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA) vid högskolan som ansvarar för det treåriga avtalet. Studierna handlar om bemötande, om chefsroller inom omsorgen samt om vårdens aktörer. Ny direktör för Äldrecentrum Chatrin Engbo blir ny direktör för Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. 26 www.ssil.se Ungdomar mår bra av idrottande Ny forskning visar att idrotten skyddar ungdomar från depression och ökar självkänslan. Idrottande ungdomar trivs bättre i skolan, dricker mindre alkohol och begår färre brott än jämnåriga som inte är engagerade i föreningar eller som slutar med idrotten. – Våra resultat visar hur viktigt det är att uppmuntra barn och ungdomar att idrotta, säger Metin Özdemir, forskare vid Örebro universitet. – För att se vilka effekter idrotten har, undersökte vi hur ungdomar förändras när de börjar eller slutar med idrott, säger Metin Özdemir, som tillhör Center for Developmental Research, CDR vid Örebro universitet. Tidigare undersökningar har jämfört idrottande och ickeidrottande ungdomar vid ett tillfälle men för att få en tydlig uppfattning om orsak och verkan har forskarna följt över 400 ungdomar mellan 12 och 16 år under tre år. De fokuserade på sex olika faktorer som spelar en viktig roll för ungdomars utveckling - depression, självkänsla, skoltrivsel, frånvaro, brottslighet och alkohol. Resultaten visar att det finns många fördelar med att delta i organiserad idrott – det vill säga där det finns vuxnas närvaro, regelbundna och schemalagda träffar och utvecklande aktiviteter. Ungdomarna, som idrottar i en förening, mår bättre både psykiskt och fysiskt. – Våra resultat visar att ungdomar som börjar med en idrott vänder sin utveckling. Depressiva symptom minskar markant och ungdomarna får en bättre självkänsla. De trivs bättre i skolan och undviker att hamna i problem med lagen. – När vi jämförde dem med ungdomar som lägger av med idrotten såg vi det motsatta. Ungdomar som slutade med idrott fick i större utsträckning problem med depression, alkohol och brottslighet. De uppvisade till och med sämre resultat än ungdomar som aldrig hade idrottat, säger Metin Özdemir. Privat och offentligt är lika bra Det går inte att se några stora och entydiga kvalitetsskillnader mellan privat och offentlig äldreomsorg. Däremot har storleken på den enhet som utför olika insatser till äldre betydelse. Äldre som bor i små särskilda boenden är nöjdare än de som bor i stora boenden, visar en rapport från Socialstyrelsen. I slutet av december fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att undersöka om det finns skillnader i vården och omsorgen om äldre beroende på om verksamheten drivs i enskild eller kommunal regi. Rapporten bygger på analyser av flera olika datamaterial och tidigare studier. – Vi kan idag inte se att det finns några stora entydiga skillnader i kvaliteten på vården och omsorgen om äldre beroende på om den bedrivs i enskild eller kommunal regi, säger Lars-Erik Holm, generaldirektör på Socialstyrelsen. Enligt rapporten verkar kommunala utförare vara något bättre i fråga om så kallade strukturmått, som speglar vilka förutsättningar verksamheterna har att ge en god vård och omsorg om äldre. Hit räknas till exempel personaltäthet, utbildning och boendestandard. Samtidigt tycks enskilda utförare vara något bättre när det gäller så kallade processmått, som visar det arbete som utförs i verksamheterna. Det kan handla om att göra riskbedömningar för att förebygga trycksår hos äldre eller möjligheten för äldre att få välja mellan två maträtter. – Det finns små skillnader, men de är inte entydiga. Däremot tycks det finnas ett samband mellan storleken på ett boende och hur nöjda de äldre är. Mindre enheter har fler nöjda äldre och anhöriga än större enheter, oavsett om de bedrivs i enskild eller kommunal regi, säger Lars-Erik Holm. Rapporten visar även: • Endast små skillnader i kvalitet framträder när enskilda utförare som är vinstdrivande jämförs med dem som är ickevinstdrivande. För att kunna dra några säkra slutsatser behövs fördjupande undersökningar. • Det finns inte några skillnader mellan regiform och antal ärenden som anmäls till Socialstyrelsen enligt lex Maria, lex Sarah eller från enskilda personer. – Detta är ett outforskat område. Det behövs fler nationella studier, både om skillnaden mellan enskilda och kommunala utförare samt effekter av konkurrensutsättningen, säger Lars-Erik Holm. Han framhåller att det alltid är kommunen - oavsett regiform - som ansvarar för att följa upp att äldre personer får den hjälp de behöver och att verksamheterna håller bra kvalitet.