Omtanke 1
Kortnyheter Kommuner förlorar rättstvister om bar
n I en årsbok har assistansföretaget Humana sammanfattat hur bolagets jurister lyckades med att överklaga beslut om personlig assistans från kommuner och Försäkringskassan. Humana drev 77 domar som gällde barn och i 49 procent av dessa ändrades besluten till klientens fördel. I andra typer av ärenden fick Humana rätt i 30 till 40 procent av fallen. Ökad meddelarskydd ska utredas Regeringen anser att det behövs ett bättre meddelarskydd för privatanställda i verksamheter som finansieras av offentliga medel. Frågan ska utredas. Egen myndighet för fosterhemsbarn En ny myndighet ska handlägga och pröva ansökningar från fosterhemsbarn som vanvårdats. Den inleder sin verksamhet vid årsskiftet. Ny svensk standard för äldrevård Det svenska standardiseringsorganet SIS, Swedish Standards Institute, har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en kvalitetssäkring för äldrevård och äldreomsorg. Det nya verktyget ska kunna användas som ett förbättringsverktyg och för kravsättning i samband med upphandlingar. Fler kvalitetsbokslut inom omsorgen Attendo var först ut med kvalitetsbokslut i våras. Nu har Frösunda och Carema Care gått ut med att även de ska visa upp kvalitetsbokslut. Företagen väljer själva vad de tar med i sina bokslut. Källa: Dagens Samhälle 12 000 unga helt utanför samhället Nu ska det utredas vad de cirka 12 000 unga som varken studerar eller arbetar faktiskt gör. Siffran är en uppskattning och tre år gammal. Många i gruppen är nyanlända, har blivit föräldrar, har funktionsnedsättningar eller psykisk ohälsa men ovetskapen är stor. 24 www.ssil.se Socialstyrelsen försvinner I våras lade Stefan Carlsson, utredare för Statens vård- och omsorgsutredning, fram betänkandet Gör det enklare! I det föreslår han att dagens tolv myndigheter inom vård och omsorg, där Socialstyrelsen och Läkemdelsverket är de största, ska bli fyra: Kunskapsmyndigheten, Inspektionen, Infrastrukturmyndigheten och Myndigheten för välfärdsstrategi. Stefan Carlsson konstaterar att Socialstyrelsen brottas med sina dubbla roller som både granskare och rådgivare. Förändringen är tänkt att gå snabbt. Den sista augusti skulle alla remissvar vara inne. I septeber kommer en avsiktsförklaring från regeringen i budgetpropositionen och rekrytering av de nya generaldirektörerna inleds. Den första januari 2014 ska de nya myndigheterna invigas. Unga får allt mer antidepressiva De flesta unga mår bra. Men andelen som mår dåligt minskar inte. Var tredje tjej, 16-24 år, uppger att de regelbundet har besvär av ängslan, oro eller ångest. Bland killar i samma ålder är det 13 procent. Det visar Ungdomsstyrelsens uppföljning av ungas livsvillkor, Ung idag 2012. Ungdomsstyrelsen kan konstatera att andelen unga som får antidepressiva läkemedel har ökat kontinuerligt sedan 2006. Det var 6,7 procent av tjejerna i åldern 20-24 år och 3,6 procent av killarna som fick antidepressiva läkemedel på recept 2011. − Det är allvarligt att den grupp unga som säger att de mår dåligt inte minskar. Vi ser också nu att andelen unga som tar antidepressiva medel ökar. Sammantaget ger det en illavarslande bild av ungas psykiska hälsa, säger Per Nilsson, generaldirektör på Ungdomsstyrelsen. Vart fjärde dödsfall i åldersgruppen 15-19 år är orsakat av självmord och i åldersgruppen 20-24 år är vart tredje dödsfall orsakat av självmord. Självmord är vanligare bland killar än bland tjejer. Andelen unga, 13-17 år, som har varit placerade utanför hemmet har ökat stadigt sedan 2005. Under 2010 var det tre procent som någon gång hade varit placerade enligt socialtjänstlagen, SoL, eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Andelen är lika för killar och tjejer men ökningen sker nu främst bland killar. Få förhindrar vräkning av barnfamiljer Endast fyra av tio kommuner har idag rutiner för att förebygga vräkning av barnfamiljer. Det visar Socialstyrelsens första öppna jämförelser av kommunernas arbete mot hemlöshet 2011. Men resultatet visar också att ett utvecklingsarbete pågår i många kommuner. – Inga barn ska behöva tvingas bort från sina hem. För att hindra att barnfamiljer vräks och hamnar utanför den ordinarie bostadsmarknaden är det viktigt att kommunerna arbetar förebyggande, säger Annika Remaeus, utredare på Socialstyrelsen. Trots det saknar sex av tio kommuner en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur socialtjänsten ska förhindra att barnfamiljer vräks. – Säkerställda rutiner är en viktig förutsättning för att kommunerna ska kunna agera aktivt och snabbt vid en första signal om att en barnfamilj riskerar att bli avhyst från sin bostad. Det kan handla om att ha ett bestämt arbetssätt när familjen till exempel inte har betalat hyran i tid. Jämförelserna visar på stora variationer över landet. I Blekinge län har 80 procent av de svarande kommunerna rutiner, medan ingen kommun i Jämtlands län har svarat att de har någon sådan rutin. Det finns också skillnader mellan storstadsregionerna, där antalet personer som står utanför den ordinarie bostadsmarkanden är störst. De barnfamiljer som drabbas av vräkning hamnar oftast i någon form av tillfälligt boende. Därmed ingår de i Socialstyrelsens definition av hemlöshet, där både de som saknar bostad helt och de som har relativt långsiktiga sociala bostadskontakt räknas in. I maj 2011 var omkring 34 000 personer hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden, enligt en kartläggning som gjordes under en vecka 2011.