Omtanke 1
s ” Säkerhet är mycket mer än larm, hur mycket I
nnan Anna Björkdahl tog fram Bergenmodellen fanns ingen gemensam modell inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) för att hantera hot och våld i den psykiatriska heldygnsvården. – Alla avdelningar agerade olika vid hot och våld. Personalen följde olika tongivande personer i sitt arbete. Jag var på jakt efter en sammanhållen, bra modell, säger Anna. Undersökningar visar att psykiatriska vårdavdelningar är bland de mest utsatta för hot och våld inom vård och omsorg. SLSOs avdelningar är inget undantag. Ungefär 30-50 procent av medarbetarna på de psykiatriska vårdavdelningarna uppger att de utsatts för hot eller våld från patienter eller anhöriga under det senaste året, vilket är i nivå med internationella studier. Anna insåg att det behövdes ett gemensamt förhållningssätt att jobba med utifrån den problematiken. Hon är i grunden psykiatrisjuksköterska och disputerade för ett och ett halvt år sedan i medicinsk vetenskap med inriktningen hot och våld inom akutpsykiatrin. Det var genom det arbetet som hon kom i kontakt med norrmannen Geir Olsen som tillsammans med Björn Petter Hansen tagit fram Terma-modellen på Klinikk for sikkerhetspsykiatri vid Haukeland i Bergen, Norge. Terma står för Terapeutiskt Möte med Aggressivitet. – Där hade det hänt så mycket spännande när de jobbade mer förebyggande istället för att agera när något väl inträffade. Klimatet på avdelningarna hade blivit lugnare och mer tid ägnades åt vårdåtgärder istället för kontrollåtgärder. När Anna kom i kontakt med Terma var det inte en uttalad modell utan ett sätt att förhålla sig till hot och våld i vården och till utbildning och träning av personal. I samråd med de norska kolpännbältet tål och hur mycket personal vi är. Det betyder väldigt lite om det inte finns goda relationer legorna modifierade hon Terma utifrån svenska förhållanden och lagar och den forskning hon hade kommit i kontakt med genom sin avhandling. – SLSO har en egen modell, som vi kallar Bergenmodellen. Vi kallar den så just för att vi har utgått från arbetet på rättspsykiatrin i Bergen, säger Anna. Förebyggande i vardagen Terma är grunden för Bergenmodellen och det som de båda arbetssätten har gemensamt är tekniker för självförsvar och kontrollfunktioner samt huvuddelen av teorin i forma av ett förebyggande arbete i vardagen och relationell säkerhet. – Säkerhet är mycket mer än larm, hur mycket spännbältet tål och hur mycket personal vi är. Det betyder väldigt lite om det inte finns goda relationer. Både i den norska och i vår modell har mjukvaran lyfts fram. Även efter att en tvångsåtgärds har använts ska du som personal senare prata med patienten och kunna se den personen i ögonen. Den främsta anledningen till att Anna tog fram Bergenmodellen var att hon inte tidigare hittat något som passade SLSOs behov fullt ut. – Andra utbildningspaket kändes inte tillräckligt vetenskapligt förankrade eller såldes av företag som hade egna kursledare. På samma sätt som i Terma var min ambition att personer ur vår egen personal skulle vara kursledare och kunna använda exempel från sin egen vardag. Så har det också blivit. På så sätt hjälper och stöttar kollegor varandra genom deviset att leva som man lär. Just det har visat sig vara en framgångsfaktor för Positiv enkätundersökning för Bergenmodellen det har genomförts en kvalitativ enkätundersökning av Bergenmodellen. den bestod av 13 frågor och fylldes i av både patienter och personal på 41 vårdavdelningar ett halvår innan utbildningen skulle starta och på 19 avdelningar 36 månader efter genomgången utbildning. Resultaten visade att personal som fått utbildningen speglade en signifikant mer positiv våldsförebyggande avdelningskultur än den personal som ännu inte hade fått utbildningen. de variabler som visade signifikans var avdelningsregler, personalens möjlighet att hålla sina egna känslor under kontroll tient var aggressiv. det fanns nästan signifikans för personalens möjlighet att hålla sina egna känslor under kontroll i utmanande situationer. i utmanande situationer, personalens försök att förstå varför en patient är aggressiv och tidigt ingripande vid aggression. För patienterna fanns ingen signifikant skillnad på det totala resultatet för avdelningar med tränad eller icke tränad personal. det fanns signifikans för en av de 13 frågorna, vilken även fanns i personalens resultat. personalen försökte förstå varför en paI slutdiskussionen konstateras att den punkt som nådde signifikans för båda grupperna (personalens försök att förstå varför en patient är aggressiv) berör en fundamental del av omvårdnad, nämligen att relatera till och kommunicera med patienterna utifrån att de är enskilda individer. Resultaten av studien kan därmed påvisa att Bergenmodellen ger en ökad öppenhet och intresse från personalen att se på patienterna och deras aggression på ett mer komplex sätt. Genom att försöka förstå patienternas problem kan en mer tillitsfull relation skapas mellan personal och patient. www.ssil.se 55