Omtanke 1
Följer med sin tid Från spjutspets till instituti
on till moderna instrument Text: Kerstin Karell HVB-hemmet på Kurön, som är en del i Frälsningsarméns socialtjänst, var då det startade 1912 ”afsedd att rädda manliga alkoholister, tillhörande kroppsarbetarnas klass”. I dag har behandlingshemmet 63 platser och tar emot klienter från hela landet. Målgruppen är vuxna män och kvinnor med beroendeproblematik. Vi har ställt några frågor om verksamhetens 100 år till verksamhetschefen Leif Persson. kurön är som ett minisamhälle. Frälsningsarmén äger hela ön där det finns ett 20tal byggnader, med bland annat bostäder för personal och deras familjer. Varför startade Frälsningsarmén Kurön? – Kurön öppnade i samband med att det stora folkrörelserna, som nykterhetsorganisationerna och frikyrkorna, startade. Folkhälsoproblemet med alkohol blev en stor fråga och det var både politiskt korrekt och i linje med Frälsningsarméns tankar och idéer att starta social verksamhet och även ett behandlingshem. Grundtanken att hjälpa utslagna människor och att frälsa dem kom från London där Frälsningsarmén grundades av William Booth. Organisationen var ett fritt verkande väckelsesällskap, som vände sig till dem som levde i Londons fattigkvarter. Målgruppen var alkoholister, prostituerade och småtjuvar. Det finns inte mycket dokumenterat om varför Frälsningsarmén köpte Kurön och hur tankarna gick, men på Nya Zeeland hade Frälsningsarmén i slutet av 1800-talet köpt två öar och öppnade behandlingshem för kvinnor på ena ön och ett för män på den andra. Inspirationen till att köpa Kurön kom därifrån och det fanns en mycket tydlig pedagogisk tanke. Vitsen med att ligga på en ö är uppenbar än idag. En ren miljö utan inslag av ”stadens frestelser”. Hur var verksamheten på Kurön då den öppnade? – Då Kurön öppnade 1912 så var det en spjutspetsverksamhet och helt banbrytande i Sverige. Man startade med 10-15 platser. När man efter några år uppnått full volym på cirka 50 platser förfogade Frälsningsarmén med sitt Kurön ensamma över mer än 70 procent av det totala antalet behandlingsplatser för alkoholister i landet. Man kallade verksamheten alkoholklinik och det som framförallt förekom var det vi idag kallar miljöterapi. Det var jobb i kollektiv där Kurön var självförsörjande på grödor. Tanken var att alkoholisterna skulle bli sunda och friska genom kroppsarbete och frälsning. Alkoholisterna placerades på Kurön genom den tidens socialtjänst som styrdes av lagar så som fattigvårdslagen och lösdrivarlagen, nykterhetsvårdslagen. kökspersonalen hade laddat upp med 2 000 bullar. alicia andersson, vikarie i matsalen, trivs med att jobba på kurön. – det är väldigt skönt att bara kunna hoppa i vattnet på somrarna. det är pendlingen som tar emot eftersom jag bor i Värmland. Även Chrille olander, ansvarig för jord och skog, trivs. – det är mycket jobb. men jag skulle inte vilja jobba inne i stan, jag får ont i huvudet av att åka dit. Hur har Kuröns verksamhet förändrats? – I efterkrigstiden exploderade institutionsvården i Sverige och Kurön är en del av den tiden. Det finns säkert mörka kapitel i vår verksamhets historia också. Kurön var en del av dåtidens alkoholistanstalter, allmänna eller enskilda, vilka staten i praktiken finansierade. Det var mycket tvångsvård på den tiden. Socialnämnden bestämde att ”Pelle” skulle åka till Kurön och vara där i två år. I och med socialtjänstlagen och huvudmannareformen på 80-talet så var det många av de större institutionerna som lade ner, vilket säkert var www.ssil.se 45