Svensk Vattenkraft 1
År Nedströms vandring (Ålkista) Uppströms vandrin
g (Mjärde) Ål Totalt antal fiskar 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Summor Medelvärde Medelvärde 7 år heltal 11 2 8 5 15 5 30** 76 10,85 11 7 1 6 5 6 1 5 31 4,42 4 Totalt antal fiskar 1 62* 26 23 8*** 122 17,4 17 2 1 Öring - startperiod - startperiod 2 10 18 12 5 *** 42 6,0 6 Träbena fiskvandring. Sammanställning av de mest intressanta, ål och öring. Summering av flyktrör med ålkista respektive omlöp med mjärde under sju år. * Inkl. stim 25 st. mest mört, efter påsläpp av vatten i omlöp. ** Inkl. stim småmört. *** Mjärden är omgjord 2021 för både upp- och nedströmsvandring. Ingen vandring nedströms konstaterades, förutom signalkräftor. Anlockningen är dock bra och inflödet till omlöpet som mäts är ca 100 l/s. En förklaring är att inflödet till turbinerna är mycket högre, max 2000 l/s ett medelår, och detta lockar nog fisken. Mycket sällan hamnar fiskar på gallret. De flesta kan hittas vintertid och är sjuka och ibland skadade av rovfisk. Inflödet till hålet och röret i intagsgallret som slutar med en ålkista, har ställts in på ca 10 l/s med hävert. Även detta låga flöde ger alltså nedströmsvandring. från mätutrustningar på över 100 platser vilket borde vara intressant både för kraftverk och sportfiske. Det är betydligt fler fiskräknare än så igång i Sverige och företaget sköter drift av ca 30–40 räknare varje år åt sina uppdragsgivare. På www. fiskdata.se kan man gratis dagligen se hur fisken räknas och fotograferas. Det är dock rådata som anges och måste behandlas av Fiskevårdsteknik. Den är därför inte allmänt tillgänglig för myndigheter och oss i färdigt skick utan bara för beställarna. Fiskdata.se är ett verktyg som företaget har bekostat och tagit fram för egen räkning för att kunna hantera driften av de fiskräknare de har driftavtal med. De har vid flera tillfällen uppvaktat myndigheter såsom HaV och SLU i syfte att se om det finns intresse att tillgängliggöra denna data i en nationell databas men utan resultat. Denna databas skulle kunna vara uppbyggd liknande elfiskeregistret och kopplat till karttjänsten VISS på ett liknande sätt. Då skulle både myndigheter och en intresserad allmänhet kunna ta del av dessa värdefulla data. Utredningen skulle visa var, när och hur vandringsbenägenheten är störst i Sverige, för havsfisk eller för stationär fisk. Dock verkar intresset för att få medel till en sådan utveckling vara svalt trots att detta skulle främja forskningen för den biologiska mångfalden. Man kan tycka att det stökiga läget inom vattenkraften inte får hindra ett beslutsfattande av myndigheterna. Vi verksamhetsutövare är inte emot miljöförbättringar vid kraftverken. De är i många fall lätta att utföra med stöd av Miljöfonden. Felet är att utrivningar begärs i många fall till och med mot politikernas vilja. Vi borde försöka samarbeta med sportfiskarna som är en kraftfull organisation som har fler än 65 000 medlemmar. De anser sig ha 1,6 miljoner utövare i Sverige. De kan uppdelas i flugfiskare som vill ha strömmande vatten och övriga som vill ha sjöar och lugna vatten. Alla dessa sportfiskare vill nog inte riva ut. De har dock under åren haft större inflytande i riksdag och regering än vad vi kraftverksägare och andra verksamhetsutövare har haft. Lennart Wetterstad (text och foto) Träbena kvarn, södersidan med solpaneler. Ruinen av gamla kvarnen är närmast. I högra hörnet syns ihåliga Alu-sättar som används vid avstängning. 18 SVENSK VATTENKRAFT #2 2022 Träbena kvarn, västgaveln med två turbinutlopp. Flyktvägen består av ett 120 mm plaströr (hävert) som mynnar i en plastkorg (ålkista).