Svensk Vattenkraft 1
Marknadsanalys Rekordpris består över sommaren De
höga priserna består och elen handlas på nya rekordnivåer för varje månad som går. Kriget i Ukraina har nu fått mer långtgående konsekvenser för de globala energimarknaderna och bränsleterminerna indikerar ingen lättnad innan 2024, något som återspeglar sig i våra nordiska elterminer. Ett högt prisläge är att vänta en bra tid framöver. Elpriset i närtid Våren har passerat och vi är inne i sommarperioden, något som märks utomhus men inte på elpriserna som fortsätter att ligga på mycket höga nivåer. Vintern som var mild och nederbördsrik fick sin motsats i en sval och torr vår med nederbördsmängder som i princip varje vecka varit mindre än det normala. Den i början av mars normaliserade hydrologin har försämrats med omkring 15 TWh fram till månadsskiftet maj/juni och vi var tillbaka på samma nivå som året inleddes innan det nu har blivit blötare på nytt. Tittar vi på var det finns vatten så är situationen densamma som tidigare att södra Norge där stora magasin finns har mycket låga nivåer, medan det i övriga delar av NordPool-området är mer normalt. Det kommer att krävas en nederbördsrik sommar och tidig höst för att Sydnorge inte ska gå in i nästa vinter med lika tuffa förutsättningar som perioden vi just har passerat. Konsekvensen har blivit att det har blivit mer import än förväntat, främst nattetid, från Tyskland och Storbritannien med högre dygnsmedelpriser som följd. Den svenska vindkraften har i perioder dämpat priset, en effekt som är tydlig att Norge inte har. När kärnkraften har gått för fullt och överföringskapaciteten har kunnat hållas uppe har södra Sverige inte fått de höga priser som befarades sent i höstas och i vintras. Elområde 3 har hittills under året inkommit cirka 20 öre under systempriset medan elområde 4 hittills haft samma medelpris när de tre södra norska områdena och Danmark är högprisområden. Våren är som brukligt 22 SVENSK VATTENKRAFT #2 2022 en tid för kärnkraftsrevisioner och detta år går det att utläsa vissa nyanser. Den länge försenade finska reaktorn Olkiluoto 3 påbörjade sin testperiod och nådde runt 850 megawatt vilket fick till följd att Finland kom ned i pris och att mer kraft kunde stanna kvar i SE3. När testperioden för några veckor sedan avbröts på grund av problem i kylsystemet och revisionen med närliggande Olkiluoto 1 på ett ungefär sammanföll med stopp av importen från Ryssland, klättrade Finland åter uppåt prismässigt. Full produktion i Olkiluoto 3 väntas nu först i slutet av september men med tanke på vårens förseningar känns det inte osannolikt att det blir förskjutet ytterligare. Den under våren stramare kraftsituationen med lägre vindkraftsproduktion har möjliggjort för vattenkraftsproducenterna i norr att kunna värdera sin produktion till ett högre pris, och frånsett ett par veckor i maj har priserna även här inkommit på en helt annan nivå än i vintras. Så några rader om det förkastliga kriget och en global energikarta som är inne i en stor förändringsprocess, och som lär pågå under en lång tid framöver. Våren har präglats av diskussioner kring och beslut om olika typer av sanktionspaket mot Ryssland med motåtgärder som följd. Den panik som utbröt i början av mars har visserligen bedarrat något men svängningarna från en vecka till en annan är markanta och stor nervositet råder. Från den tionde augusti får europeiska företag inte längre importera ryskt kol vilket har medfört rysk prisdumpning och möjlighet att fylla på de tidigare låga lagernivåerna i Europa. På oljemarknaden införs stegvis importförbud mot årsskiftet med ett fåtal länder undantagna som får ta emot landburen oljetransport. Den så viktiga gasmarknaden har på det stora hela inte berörts än så länge men Ryssland sätter ned foten och kräver betalning i rubel, något som inte accepteras enligt sanktionerna. Företag som har följt det europeiska regelverket har fått se sina leveranser upphöra, men på det stora hela har övriga gasleveranser fortsatt enligt ingångna avtal och tillsammans med stor övrig import av flytande naturgas har gasdepåerna börjat fyllas på ordentligt inför kommande vinter. EU har som målsättning att lagernivåerna ska vara fyllda till 90 procent den första december för att vara säker på att klara vintern utan rysk gas. Att prisbilden på kol och gas lugnat ned sig något och inte eskalerat mer trots alla frågetecken tillskrivs stenhårda covidrestriktioner och nedstängningar i Kina som därmed inte har behövt agera på de globala bränslemarknaderna. Stora risker och frågetecken kvarstår inom såväl politik som väderförutsättningar och att vi ska få se någon större nedgång i bränslepriserna känns inte sannolikt i närtid. Terminspriser Höga spotpriser för årstiden när elanvändningen är som lägst och en svajig hydrologi drar upp kvartalen i närtid till nya rekordnivåer även om den senaste veckan har givit en viss avmattning. Ett systempris på gott och väl en krona per kilowattimme resten av året förväntas, dock 60 – 70 öre lägre i norr till följd av inlåst kraft och lika mycket högre i elområde 4 som ligger någonstans mittemellan systempriset och dito i Tyskland. Just i vårt grannland söder om Östersjön har rädslan tilltagit den senaste månaden och priset för nästa helår ligger nu en bra bit högre än marginalkostnaden för gas som vanligtvis är ett likhetstecken med den tyska terminen. Höga bränsleterminer som klättrar allt längre fram i tiden påverkar hela kurvan och det är först framåt det andra kvartalet 2024 som elterminerna handlas på en mer normal nivå. Värt att hålla koll på är differensen mellan de nordiska terminerna och de Johan Sigvardsson och Gustav Olsson.