AMES 1
Bengt Winell, arkitekt hos Winell & Jern Arkitekt
er, tycker att Linköpings kommuns fokus på innerstadsmiljön är för omfattande. BYGG FÖR FRAMTIDEN I SÅVÄL NYA SOM GAMLA OMRÅDEN Är det LinköpingsBo2017 (Vallastaden) som kommer att visa vägen in i framtiden? Social hållbarhet och integration är viktiga begrepp som bör prioriteras när vi diskuterar städers utveckling. I den nya omtalade stadsdelen Vallastaden har Linköpings kommun försökt att bygga bort segregationen genom byggandet av lägenheter, radhus och villor i samma område. B engt Winell, arkitekt hos Winell & Jern Arkitekter anser att kompletterande byggande i ytterstaden ger bättre förutsättningar för integration. – Bostäder av olika sort men framför allt prisklasser bör blandas för att åstadkomma integration och social hållbarhet, vilket till exempel miljonprogrammets stadsdelar i många fall misslyckats med, tycker Bengt Winell. När man byggde miljonprogrammet så var det ofta med sammanhållna kompletta stadsdelar, ofta lite ensamma på en bit ny mark, isolerade med stora luckor emellan. De byggdes snabbt på några år. Prisdifferensen för olika bostäder blev självklart mycket liten. DE BILLIGA BOSTÄDERNA i Linköping är redan byggda och finns i ytterstaden till exempel i Skäggetorp, Ryd och Berga. Att trimma byggkostnaderna mer än vad det går att göra i dag är svårt. Brist på mark att bygga på ger att byggherrarna försöker maximera vinsten per satsad krona. Man bygger tätt och gärna på höjden. – När dessa områden var nya var de det bästa och dyraste som då fanns att bo i. Nu har alla husen blivit 60 år gamla. Områdena är nu de billigaste och men mest slitna som vi kan bo i, tycker Bengt Winell. 14 DET NYA BOSTADSOMRÅDET Vallastaden, med 1 000 bostäder, är kommunens försök till integration bland Linköpings medborgare. Här kommer byggandet att vara blandat, en ganska brokig samling bostäder där inget hus är det andra likt. Det här blir en stadsdel där olika människor med olika bakgrunder och erfarenheter lever sida vid sida, tror man. Man satsar på små marktilldelningar, små tomter och många byggherrar för att skapa förutsättningar för större diversitet, hållbarhet och kanske integration. – För mig har LinköpingsBo2017 samma inbyggda grundproblem, förutom att vi tycker att det är snyggare just nu. Det har samma inbyggda prisdifferensproblem som miljonprogrammet. Området är en större komplett enhet utan förändringspotential över längre tid, tycker Bengt Winell. LINKÖPINGSBO2017 ÄR REDAN färdigplanerat in i minsta detalj och det blir svårt att komplettera området med något nytt när det har blivit till exempel 60 år gammalt. Det kommer att ta tid, men förhoppningsvis kommer arkitekterna att inse detta om några år. Här har man ett ansvar likväl som politikerna och tjänstemännen så att man inte bygger bort förutsättningarna för att områden ska kunna utveckTEXT OCH FOTO: PER ODDMAN las och anpassas till nya tider. – Vi arkitekter borde inte planera stora färdiga stadsdelar om vi ska tänka på att försöka lösa integrationsproblemen. Det kan vara svårt att tänka om eftersom stadsritande är väldigt roliga uppdrag för oss. Lite som att leka i sandlådan med sig själv. Man får bestämma allt från hur husen skall se ut till var barnen skall gå i skolan. Allt blir färdigt och snyggt, anser Bengt Winell. ÄLDRE OMRÅDEN HAR potential. Dessa områden är oftast byggda så att det finns utrymme för nybyggnation genom att de har gott om utrymme för grönområden och parkeringsplatser som kan bli till bostäder. Exempelvis Ekholmen är ett bevis för detta. Riksbyggen vill där bygga 1 000 bostäder. Samma idé är den som Victoria Park planerar i Ryd. Asfalterade parkeringsplatser och garage ska flyttas och ersättas av bostadshus. – Man borde planera nya stadsdelar så att det finns utrymme för komplettering under lång tid vilket ger en naturlig blandning av nya och gamla bostäder i samma område, tror Bengt Winell. ETT KONTINUERLIGT IN- och utflöde av olika kategorier av människor och en naturlig integration, blir då resultatet. Man får en blandning av höginkomsttagare och låginkomsttagare. Det är endast i mötet med andra och olika människor som en riktig integration kan ske. En vision är att nyckeln till framtidens bostadsbyggande ligger i hur vi transporterar oss i staden. En spårvagnslinje till Resecentrum är förmodligen inte det mest optimala. Individuellt anpassad kollektivtrafik med självgående elbilar och bussar är i realiteten redan i dag. Genom dessa kommer kommunikationerna och metoden att planera bostäder i framtiden att förändras. Det blir enkelt att bo i förorterna. – Med ett friare rörelsemönster behöver vi inte tryckas ihop i en till ytan effektiv mörk kvartersstad i centrum och längs tunga kollektivstråk. Vi borde åter kunna börja drömma om ett eget boende på marken i en lite glesare stad, tycker Bengt Winell. TRÄDGÅRDSSTADEN MED EN större del egnahemsboende kan bli en nygammal stadsform i modern tappning som blir förverkligad inne i staden igen. Luckor för byggnation måste planeras in så att framtida generationer kan utveckla och komplettera staden. n